Så funkar källskyddet: Ansvaret ligger på dig

Den 26 mars publicerade Föreningen grävande journalisters ordförande Fouad Youcefi en fråga om källskydd i en Facebookgrupp för grävande journalister.

”En källa kontaktar en med information som publiceras. Efter publiceringen går källan ut offentligt och skjuter ner publiceringen genom att hävda att informationen inte stämmer. Påverkas källskyddet?”

Fouad Youcefis frågeställning fick många kommentarer, men några dagar senare raderade han hela tråden.

Annons

– Jag hade fått svar på min fråga, och då raderade jag den, säger Fouad Youcefi till Journalisten.

Du såg ingen risk med att ställa en sådan fråga, att du riskerade att röja den här källan?

– Ingen som helst risk, faktiskt. Jag kände mig väldigt trygg; jag hade inte ställt frågan om det hade funnits omständigheter som hade riskerat källskyddet. Jag hade tänkt efter noga innan jag skrev.

Vad fick du för svar från andra i Facebooktråden?
– Att det inte är helt självklart hur man ska se på det, och att det kanske beror på omständigheterna. Min egen analys är att man måste tiga still. Man får acceptera att situationen är som den är. Källskyddet måste gå före.

Ett av svaren från en journalist i tråden var att ”rent juridiskt skulle det kanske vara möjligt att tolka in ett indirekt samtycke till att röja tystnadsplikten”. Det är dock inte sant. Strikt juridiskt fortsätter källskyddet att gälla även om källan går ut offentligt och kommenterar eller kritiserar publiceringen hen lämnat uppgifter till anonymt.

Hur är kunskapen om källskyddet bland journalister tycker du?
– Jag tycker att kunskaperna behöver stärkas, inte minst när det gäller det digitala källskyddet. Vi behöver förstå vad tekniken medför.

Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp publicerade i samband med Grävseminariet i början av april en enkätundersökning som visade på stora brister i just det digitala källskyddet på svenska redaktioner. Undersökningen visade bland annat att 63 procent av de anställda journalisterna inte ens vet om det finns någon källskyddpolicy på den egna redaktionen. Av undersökningen framgick också att bara 15 procent någon gång har skickat krypterad epost och att bara 13 procent inte återanvänder lösenord.

– Det är inte ovanligt att journalister efterlyser tips på till exempel Twitter, hänvisar till en vanlig epostadress och utlovar källskydd. Tänk om dessa personer i stället hade hänvisat till en krypterad tipstjänst. Det skulle öka inte bara säkerheten för källan utan även förtroendet för oss journalister, säger Anders Thoresson, ledamot i Yttrandefrihetsgruppen.

De fåtal uppmärksammande fall där källskydd brutits de senaste åren har inte berott på digital vårdslöshet. I mars 2015 dömde Högsta domstolen tre GP-journalister – en reporter, en fotograf och en ansvarig redaktör – till dagsböter för att ha brutit källskyddet när tidningen publicerade en inte tillräckligt anonymiserad bild på en källa. Källan hade sett bilden i förväg och godkänt den, men kunde ändå identifieras. Domen klargjorde att källskyddet omfattar alla som befattar sig med en publicering. I december 2018 blev en reporter på NT av med jobbet efter att ha skickat vidare ett mejl från en anonym tipsare till en person utanför företaget.

Ett fall som varken fick rättsliga efterverkningar eller medial uppmärksamhet, men som Journalisten har kännedom om, inträffade för cirka tio år sedan när ett nytt bildhanteringssystem infördes på en dagstidning. Ett programmeringsfel gjorde att ”bildinformation” och ”bildtext” bytte plats i systemet. En anonymiserad bild av en person publicerades på tidningens sajt men felet gjorde att bildtexten som reportern skrivit automatiskt ersattes med fotografens bildinformation, där personens namn stod. Det var ett helt automatiserat grundlagsbrott.

– Jag känner inte till det fallet du nämner, men det visar ju att man måste tänka på källskyddet i alla led, säger Tove Carlén, jurist och källskyddsexpert på Journalistförbundet.

– Oavsett vad lagen säger om hur man får hantera källor, så handlar det till syvende och sist om förtroendet för journalister och medier. Både journalisten och hela företaget måste vara väldigt försiktiga med uppgifter som rör källor och inte bara av juridiska skäl.

Samtidigt finns det en stor osäkerhet om vad lagen kräver, bland annat eftersom det finns så få rättsfall.

– Källskyddet är komplicerat juridiskt, men det är viktigt att journalister kan det. Man har ett personligt ansvar. Det behövs diskussioner om källskyddet på redaktionerna.

När det gäller det så kallade ”utvidgade källskyddet”, innebär det att alla på ett medieföretag har juridiskt ansvar att skydda källor.

– Källskyddet gäller alla som arbetar med tillkomsten av produkten. Det rör inte bara journalister på redaktionen utan till exempel receptionspersonal, datatekniker eller vaktmästare. Om jag hör en diskussion om en skyddad källa mellan journalister inne på en redaktion, så blir jag också omfattad av tystnadsplikten, säger Tove Carlén.

Om jag upptäcker att en person från den inhyrda städfirman råkar se namnet på en källa på min skärm, måste jag som journalist agera på något sätt?
– Ja, det skulle jag säga. Personen omfattas nu också av källskyddet, men det är inte säkert att han eller hon vet hur källskyddet fungerar. Därför bör man informera personen om detta.

Det utvidgade källskyddet har ofta tolkats som att det också är fritt fram för en journalist att röja en källas identitet för andra på redaktionen, till exempel ansvarig utgivare. Men det är inte alls säkert.

– Källskyddet är ju kopplat till dig som journalist, vilket betyder att du inte utan godkännande från källan ska lämna information vidare till någon annan. Om ansvarig utgivare behöver veta vem källan är för att kunna fatta ett publiceringsbeslut ska källan samtycka till det, säger Tove Carlén.

– Här står ju två viktiga principer mot varandra: anonymitetsskyddet med tystnadsplikten och ensamansvaret med ansvarig utgivares suveränitet. Eftersom båda principerna är starka i svensk rätt kan det uppstå en situation där journalisten inte kan avslöja sin källa och ansvarig utgivare inte kan publicera om han eller hon inte får veta vem källan är.

FAKTA:

Så säger lagen
Källskyddet regleras i TF & YGL och säger bland annat att den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivning/spridning av en tryckt skrift, ett program, teknisk upptagning eller framställning som varit avsedd att publiceras – eller som varit verksam inom ett företag för en sådan utgivning – inte utan en meddelares samtycke får röja hens identitet.

Tre råd om källskydd
1. När du frågar efter källor, erbjud krypterade kommunikationsvägar.
2. Röj inte källans identitet ens för ansvarig utgivare utan källans samtycke.
3. Använd inte samma lösenord till olika system/tjänster.