Så går det för lokaltidningarnas klimatbevakning
Lokaljournalistiken är bra på att informera medborgarna om klimatfrågorna men sämre på att sätta in klimatet i ett lokalt perspektiv. Resurserna finns inte riktigt, menar Annika Egan Sjölander, docent och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå Universitet.
Annika Egan Sjölander (bilden) har forskat på klimatjournalistiken i de fyra lokaltidningarna Västerbottens-Kuriren, Upsala Nya Tidning, Smålandsposten och Enköpings-Posten.
Under 13 månader följde hon bevakningen i de fyra tidningarna, som valdes ut delvis på grund av att städerna de bevakar finns med bland de pionjärsstäder som sagt att man ska bli klimatneutrala till 2030.
– Det man kan säga generellt att det görs en bra allmän bevakning, medborgarna har en chans att informera sig om klimatet i stort. Det man inte riktigt mäktar med i lokaljournalistiken är att följa upp hur det går i olika frågor, resurserna finns inte riktigt, säger Annika Egan Sjölander till Journalisten.
Förutom att titta på rapporteringen i stort har Annika Egan Sjölander också intervjuat reportrar. Det hon ser är att medvetenheten att frågan är ödesdiger och viktig finns hos både enskilda reportrar och syns i rapporteringen. Många känner ett stort ansvar inför att täcka den här frågan på bästa sätt.
De så kallade stödpengarna för vita fläckar har också gjort att fler journalister kunnat anställas vilket märks, menar hon.
– Stödpengarna gör skillnad i de här kommunerna. Mitt perspektiv på hela den här frågan är också att lokaljournalistiken spelar en så viktig roll när det gäller klimatfrågan för att den är platsspecifik. Den är viktig för att folk ska förstå hur klimatfrågan påverkar oss där vi bor, och inte bli för stor och abstrakt.
I rapporteringen kan hon se en hel del journalistik om ämnen som transporter, flyget, köttet och stadsutveckling.
– Men det är det här med att man har svårare att följa upp det. Man har bra journalistik om mat och vad man ska tanka för bränsle, men kopplar sällan ihop det med vad städernas eller kommunernas egna makthavare har sagt i frågan, säger Annika Egan Sjölander.
– En typ av journalistik skulle kunna vara att man ställer makthavare mot väggen mer, men nog så viktigt tror jag också är att man tänker på vad som är lokalt relevant med de här frågorna. Vad betyder klimatpåverkan för oss här i området? Det tar man inte riktigt i mål hos lokaljournalistiken kan jag se.
När coronapandemin kom märkte Annika Egan Sjölander också att tidningarna fick svårare att täcka klimatfrågan. Resurserna saknades i flera fall.
Finns det några större skillnader kring vilka klimatfrågor lokalmedier tar upp jämfört med riksmedierna?
– Nej, det är ganska samma. Här finns en stor potential att göra innehållet mer lokalt relevant.
En annan farhåga som hon kan se hos tidningarna är att klimatfrågan i vissa fall kan vara väldigt bunden till enstaka reportrar. Om de sen försvinner så tenderar frågan att falla bort betydligt mer i rapporteringen.
– Det blir ju mer av en ledningsfråga om man då ska hålla liv i exempelvis klimatrapportering, menar hon.
Fotnot: Här kan du läsa hela rapporten från Annika Egan Sjölander.
