Så gick det efter examen

Det kommer att vara näst intill omöjligt för er att få jobb. Och om ni får jobb så kommer det inte att vara fast, och ni kommer att få jättedåligt betalt. Det fick vi i klass H07JP på JMK höra om och om igen under vår utbildning. Nu är det drygt två år sedan vi gick ut, och riktigt så illa har det inte gått.

publicerad 13 maj 2011

Dela på Facebook Dela på X Dela på LinkedIn Dela via e-post

I januari 2009 gick jag och mina 40 klasskamrater i klass H07JP ut från JMK, Stockholms universitet. Vi hade precis avslutat våra praktikperioder, och ganska många fick fortsätta på sina praktikplatser som vikarier. Men framtiden såg allt annat än ljus ut.

I åratal har det utbildats fler journalister än det finns jobb, och så var det även när vi gick ut. Dessutom hade finanskrisen nyss slagit till och lågkonjunkturen var ett faktum. Statistiska centralbyråns Arbetskraftsbarometer visade en större tillgång på både nyutexaminerade och yrkeserfarna journalister än vad arbetsgivarna efterfrågade, och andelen arbetsgivare som sökte personal minskade stadigt. Många redaktioner skar också ned på personalen, journalister med lång erfarenhet och fasta tjänster blev av med jobben.

För oss nyutexaminerade kändes det näst intill omöjligt att slå sig in på arbetsmarknaden utifrån de förutsättningarna.

Annons

– Det var verkligen dåliga tider precis när vi gick ut. De sista veckorna på utbildningen var stämningen riktigt låg, säger Ida Karlsson, som arbetar på nyhetsbyrån IPS.

Själv tror jag att jag sökte 15 sommarvikariat den våren, utan att bli kallad på en enda intervju. Men sedan på något magiskt sätt löste det sig ändå. Jag har faktiskt inte varit arbetslös en enda gång sedan utbildningen, och Journalistens undersökning visar att jag inte är ensam. I?dag, två år efter att vi gick ut, jobbar 78 procent av mina gamla klasskompisar som journalister.

JMK för ingen statistik över sina avgångsstudenter, men det gör de tre andra största journalistutbildningarna, JMG, Södertörns högskola och Mittuniversitetet i Sundsvall. Även Högskoleverket genomför undersökningar av arbetsmarknaden för journalister och hur stor andel av de examinerade som jobbar inom yrket. Men till yrket räknar Högskoleverket också informatörer, vilket gör statistiken ojämförbar med JMGs, Södertörns och Mittuniversitetets uppföljningar.

Andelen studenter som jobbar som journalister två till fem år efter utbildningen är i stort sett densamma visar de tre skolornas egna undersökningar, omkring 70 procent. Det stämmer ganska väl med hur det ser ut i min klass.

– Det är mycket bättre än den bild lärarna byggde upp. Jag har gått och väntat på den där stora undergången, men den har inte kommit, säger Cecilia Frykberg, som är vikarie på Sundsvalls Tidning.

Möjligheten att få ett journalistjobb tycks inte heller ha försämrats med tiden. JMG har gjort uppföljningar på sina studenter sedan 2002, och andelen som arbetar som journalister efter utbildningen är i stort sett oförändrad genom åren. Som lägst arbetar 62 procent av studenterna som journalister (2004) och som högst 71 procent (2002).

När Journalisten 2005 gjorde en enkätundersökning om hur det gått för studenter från de fyra största journalistutbildningarna var resultatet också ganska likt klass H07JP. Då hade nästan två av tio inte haft något journalistjobb sedan utbildningen, och det vanligaste skälet till det var att man helt enkelt inte fick jobb.

Åtta av studenterna från H07JP har i dag andra jobb och en är föräldraledig. Men de flesta som inte jobbar som journalister nu har ändå haft journalistjobb efter utbildningen, och väldigt få ångrar valet att läsa till journalist.

– Jag gjorde absolut rätt val som läste journalistik, säger Kristin Wester, som är PR-konsult.

Hon har arbetat som journalist efter utbildningen men ville se hur det fungerade bakom de stängda dörrar där besluten fattas.

En annan av studenterna som nu är PR-konsult är Eric Danielsson. Han tycker att han har stor användning för både utbildningen och tidigare arbetserfarenheter som journalist i sitt nuvarande jobb.

– Sen tycker jag att utbildningarna generellt behöver anpassa sig mer till vilken verklighet som möter nyutexaminerade journaliststudenter. Ofta hamnar man på ett vikariat eller en projektanställning. Men jag kommer inte att ångra att jag har läst journalistik, säger Eric Danielsson.

Även Philip Lerulf, som i dag arbetar på tankesmedjan Timbro, känner att han valde rätt utbildning. Han rekommenderar också andra att läsa journalistik.

– Du behöver inte sikta på att arbeta i en redaktionell miljö för att ha stor nytta av att hantera verktygen och förstå nyhetsprocessen. Det är kunskaper som jag tror bara kommer att bli viktigare med tiden.

Både Philip Lerulfs, Kristin Westers och Eric Danielssons val att byta bransch påverkades av de otrygga anställningsformerna i journalistbranschen.

– Att jag erbjöds fast jobb var absolut en av anledningarna till att jag lämnade journalistiken. Men framför allt handlade det om att jag var nyfiken och ville prova på "den andra sidan", säger Kristin Wester.

– Jag erbjöds sommarvikariat som politisk reporter på Helsingborgs Dagblad inför valet 2010. Erbjudandet kom dock flera veckor efter att praktiken hade slutat och jag hade då redan skrivit på för Timbro. Dessutom skulle jag då ha stått utan sysselsättning i knappt ett halvår. Det var knappast något alternativ, säger Philip Lerulf.

På det sättet hade lärarna rätt i sin dystra prognos. När det gäller anställningsformer ser det nämligen inte lika muntert ut i klass H07JP. Bara 5 av de 32 personer från klassen som arbetar som journalister har fast anställning. 17 stycken, eller 53 procent, är vikarier eller visstidsanställda och ytterligare fem har programanställningar. Fem personer, eller 16 procent, är frilansjournalister.

– Jag har haft timvikariat, vanligt vikariat och varit bemanningsanställd. Jag tror att jag har provat på alla anställningsformer. Ja, utom fast då, säger Cecilia Frykberg.

En majoritet av klassen känner igen sig i Cecilia Frykbergs erfarenheter. Även om alla var förberedda på en tuff arbetsmarknad är det många som känner att vikariesvängens nackdelar ibland är överväldigande. Det är svårt att planera för framtiden, att få bostadslån eller hyreskontrakt är näst intill omöjligt, och semester är en lyx som få kan unna sig.

– Jag kan känna mig trött på journalistbranschen redan efter den här korta tiden. Man vet att man blir utlasad till slut. Hela processen med att skriva nya ansökningar och söka jobb är väldigt påfrestade, säger Tove Meyer, som arbetar på Sveriges Radio P3.

Men de flesta har trots de svåra förutsättningarna valt att stanna kvar i journalistbranschen. Det främsta skälet till det är att man har svårt att tänka sig en annan karriär.

– Jag känner att det var rätt val att utbilda mig till journalist, det är det roligaste jobb jag kan tänka mig. Samtidigt kan jag såklart önska att arbetsmarknaden såg ut på ett annat sätt, säger Matilda Lindwall.

Hon har arbetat på Dagens Nyheter under en Las-period och är nu inhyrd på tidningen via bemanningsföretaget Marieberg Media, där hon är vikarie. Bemanningsföretag är ett relativt nytt fenomen i mediebranschen, och under utbildningen fanns de knappt med i bilden över huvud taget. I?dag arbetar två av studenterna från klass H07JP på bemanningsföretag. Den andra, Christin Edhäll, är fast anställd på Mediakompetens.

Ett av de vanligare argumenten för bemanningsföretag är just att journalisterna har större möjlighet till tillsvidareanställning. Men ännu syns det inte i statistiken över hur det går för journaliststudenterna efter utbildningen. Andelen som har tillsvidareanställning i H07JP liknar Journalistens enkätundersökning från 2005. Då hade 9 procent av studenterna fast jobb efter två år, och i H07JP är andelen 16 procent. På JMG är dock siffran högre, 28 procent av de studenter som gick ut för ett till två år sedan har fast anställning.

Efter fem år ökar andelen tillsvidareanställning avsevärt. På de två skolor som har jämförbar statistik, JMG och Södertörn, har 55-60 procent av eleverna fast anställning efter fem år.

Även i klass H07JP kommer anställningssituationen antagligen att se bättre ut ganska snart. Två av studenterna, Cecilia Khavar och Mikael Sjödell, som nu arbetar som vikarier på Sveriges Radio har nämligen blivit inlasade.

– Det är sådant man fick höra inte hände, att SR lasar in folk. Men sedan ser man att de faktiskt gör det. Branschen är svår, men är man duktig vinner man på det i längden, säger Audrey Erath, som har arbetat på SR men nu är vikarie på TV4 Västerås.

Men otryggheten är ett stort problem, tycker hon. Själv har hon hoppat runt på olika vikariat sedan utbildningen, och även flyttat från Stockholm till Västerås för att få jobb.

– Nu har jag fått anställning på Mediakompetens över sommaren för att kunna vara kvar på TV4, säger Audrey Erath.

Problemen med att få fast jobb har fått några att ångra valet av utbildning. En av studenterna som vill vara anonym har funderat på om hon gjorde rätt som lämnade en framgångsrik karriär inom en annan bransch för att förverkliga drömmen om reporterjobbet. Hon har vikarierat som journalist på olika tidningar sedan hon slutade på JMK. Efter några månader som arbetslös har hon nu fått en fast tjänst, men tycker att vägen dit har varit för lång och svår.

– Hade jag vetat att det skulle bli så här svårt att få en fast anställning hade jag kanske stannat kvar i min förra bransch. Jag har barn och bolån och har inte marginalerna att hoppa runt som en daglönare efter att ha levt på studielån i tre år.

Även Nina Ljungberg ifrågasätter valet att läsa journalistik. Hon har också barn och tycker att det är svårt att kombinera föräldraskapet med att hoppa runt på olika vikariat.

– Jag känner att det finns en poäng med att välja ett yrke där man faktiskt kan få fast jobb. Det värderar jag högre nu, säger Nina Ljungberg.

De flesta i klassen ångrar ändå inte valet att läsa journalistik. Trots den svåra arbetsmarknaden är 78 procent kvar i journalistbranschen två år efter utbildningen. Och även om det bitvis är tungt tycker majoriteten att själva arbetet väger upp för nackdelarna.

– Jag tvekade aldrig över mitt yrkesval och det gör jag inte nu heller. Jag tror att jag kommer att fortsätta att arbeta som journalist resten av mitt yrkesliv, eftersom det är det roligaste jobb jag kan tänka mig som det känns realistiskt att försörja sig på, säger Petra Marandi Roos, som är visstidsanställd på halvtid på Norra Sidan sedan tidningen startade i mars.

Om man vet att man vill bli journalist tycker hon inte att man ska avskräckas av att det utbildas fler än vad det finns jobb. Men om man står och väger mellan olika utbildningar är det svårare att motivera en journalistutbildning med tanke på de otrygga anställningsformerna.

De flesta av studenterna håller med Petra Marandi Roos. De skulle rekommendera andra att läsa journalistik, men med vissa förbehåll. Man ska veta vad man vill och vara beredd på att hoppa runt på olika vikariat en längre tid.

Det är också viktigt med lång praktik på utbildningen, det är de flesta överens om. Några rekommenderar även att man läser andra, kompletterande ämnen innan man utbildar sig till journalist, som statsvetenskap och språk.

Men om man är säker och förberedd på hur journalistbranschen ser ut är det definitivt ett yrke att satsa på, tycker klass H07JP. Och den mörka framtidsbild som våra lärare målade upp kan tas med en nypa salt. Journalistens undersökningar och journalistutbildningarnas egna uppföljningar visar att även om arbetssituationen är tuff för nyutexaminerade journalister så har den inte blivit sämre sedan 2005.

Kanske skymtar också en ljusning i horisonten. SCBs senaste Arbetskraftsbarometer visar visserligen att det fortfarande finns ett överskott av journalister och behovet av arbetskraft bedöms vara oförändrat det närmaste året. Men på tre års sikt är behovet större, och andelen arbetsgivare som söker personal ökar redan nu.

Detta vill cheferna ha

Jens Pehrson

nyhetschef, TV4 Växjö/Kalmar/Karlskrona

n Det bästa resultatet får man med en blandning av personal, med olika erfarenheter och utgångspunkter, tycker Jens Pehrson.

Därför är det bra att ha nyutexaminerade journalister såväl som mer erfarna på redaktionen. Och journaliststudenterna fungerar oftast mycket bra, anser han.

– De tar för sig och är sugna på att jobba.

När Jens Pehrson ska anställa någon eller ta in en vikarie eller praktikant letar han efter ett starkt nyhetsintresse, någon form av tidigare erfarenhet och gärna en lokal anknytning.

Över lag tycker Jens Pehrson att journaliststudenterna har de kunskaper som krävs.

– Men det är alltid skillnad på utbildning och verklighet.

Det de nya är något sämre på är allmänbildning, anser han. De är inte heller lika insatta i bevakningsområdena som de mer erfarna journalisterna, men det behöver inte bara vara en nackdel.

– En nyutexaminerad säger aldrig "det har vi redan gjort", vilket är bra.

Han tror det är viktigt att ha en journalistutbildning. Det är ingen garanti för att man blir en bra journalist, och man kan vara duktig även utan utbildning, men det är en fördel.

– Utan utbildning kan startsträckan bli väldigt lång för den som kommer in ny.

Carina Söderström

bitr. redaktionschef, Göteborgs-Posten

n Praktik är en väldigt viktig del av journalistutbildningarna, tycker Carina Söderström. GP tar in två praktikanter från JMG, JMK eller Mittuniversitetet i Sundsvall och en från Biskops Arnö varje termin.

– Om man inte praktiserar blir ju den första vikarietiden som praktik i?stället, säger Carina Söderström.

Att ha en journalistutbildning i någon form är betydelsefullt, men det är ett problem att det finns så många utbildningar, anser hon. Det finns helt enkelt inte jobb till alla som examineras.

– Jag förstår att många skolor vill ha journalistutbildningar, de fylls ju snabbt, men det är inte speciellt ansvarsfullt mot eleverna. Det finns de som är utbildade som ger upp och börjar i en annan bransch, och det är synd när det är journalister de vill bli.

Dagens journaliststudenter har ett stort tekniskt kunnande, både gällande webbpublicering och redigering, tycker Carina Söderström. Redigeringskunskaper var en brist hos studenterna tidigare.

– Där har vi legat på skolorna om att deras utbildningar bör bli bättre, och det har de blivit, säger Carina Söderström.

Däremot tycker hon att utbildningarna borde följa layouttrenderna i högre utsträckning, och att studenterna borde utbildas mer i research, grävande journalistik och att komma med egna idéer.

– Över lag är de nya journalisterna duktiga, de fungerar bra på redaktionen. Men just idéarbetet är en svaghet. Det egna drivet att ta fram nyheter är sämre i?dag än vad det var tidigare.

Tomas Skoglund

redaktionschef och utgivare, SVT Värmlandsnytt

n Det tekniska kunnandet har blivit större bland de nyutexaminerade journalisterna, men fortfarande brister utbildningarna vad gäller videojournalistik.

Det får inte gå ut över det rent journalistiska, men något mer teknik borde journalistutbildningarna innehålla, tycker Tomas Skoglund.

– Yrket blir mer och mer tekniskt, med högre krav på kunskaper inom redigering, foto och video och jag är osäker på om utbildningarna möter det fullt ut.

Han tycker också att det ibland saknas en grundläggande känsla för nyhetsarbete och samhällsfrågor bland de nyutexaminerade. Men sammantaget är journaliststudenterna duktiga.

– Generellt fungerar de väldigt bra, tycker jag. Det är viktigt med nya människor, de kommer med nya infallsvinklar och idéer, och de flesta är otroligt kunniga.

Tomas Skoglund är kluven till behovet av att ha en journalistutbildning. Själv har han ingen, och även om han saknade den grunden att stå på i början av sin karriär så har det bevisligen fungerat bra ändå.

– Jag tycker att det är skönt att det finns andra sätt att komma in i yrket, men det är klart att utbildning är viktigt. Viktigt, men inte nödvändigt.

Det han tycker är särskilt bra med utbildningarna är praktiken. Det är en bra väg in i yrket eftersom praktikanter ofta tas in som vikarier senare.

– Vi är väldigt noggranna när vi tar in praktikanter, eftersom vi vet att de antagligen kommer att få jobba här sedan. Har de gjort praktik vet man hur de fungerar.

Ida Folkesson

nyhetschef, Norrländska Socialdemokraten

n Ida Folkesson är nöjd med de flesta praktikanter eller nyutexaminerade journalister som kommer till NSD. Det hon letar efter hos alla som ska arbeta på redaktionen är förmågan att vara självgående, komma med egna idéer och tänka ett steg längre kring hur man kan utforma ett jobb. Det är också viktigt med flexibilitet, att kunna arbeta med olika saker.

Majoriteten av de journaliststudenter som kommer till NSD har dessa egenskaper, tycker Ida Folkesson. De kan ofta både skriva, fotografera och redigera, och ibland också arbeta med rörlig bild.

– Det tror jag journalistutbildningar generellt är bra på, att ge en bred grund att stå på, säger Ida Folkesson.

Dessutom tycker hon att det finns en generell fördel med att få in nytt folk på redaktionen, särskilt unga. De kommer med nya idéer och nya sätt att tänka kring gamla ämnen. De har också andra nyhetskällor än de äldre journalisterna.

– Om man får dra alla journaliststudenter över en kam så letar de ofta nyheter på nätet, i bloggar och på sociala forum. Det är områden som vi behöver lära oss mer om.

Om Ida Folkesson ska nämna någon brist hos dagens journaliststudenter så är det språkkunskaper.

– Jag tycker att man ser fler syftningsfel och andra språkmissar hos de nyutexaminerade journalisterna nu.

Hon är inte heller helt säker på att en utbildning är nödvändig för att bli journalist. Däremot tror hon att det har blivit viktigare i?dag, för att kunna konkurrera på den tuffa arbetsmarknaden.

– Det är bra att ha någon typ av utbildning, framför allt så att man är allmänbildad. Men journalistiken är fortfarande mycket ett lärlingsyrke.

Stefan Sjöström

administrativ redaktionschef, Expressen

n Det är svårt att säga något generellt om de journaliststudenter som kommer till Expressen, tycker Stefan Sjöström. När det gäller praktikanter har alla olika bakgrund och kunskaper, vissa har arbetat på lokaltidningar tidigare, andra har ingen erfarenhet av redaktionellt arbete.

– En del fungerar jättebra, en del inte. Men de flesta håller ändå hög klass.

Praktiken är viktig, enligt Stefan Sjöström. Framför allt för studenterna själva, det är ett sätt att få in en fot i branschen. Expressen kräver i vanliga fall att de vikarier som tas in har arbetat på andra tidningar, men om man gör bra ifrån sig som praktikant finns en god chans att få sommarvikariat även utan tidigare erfarenhet.

– Vi skulle aldrig ta in någon direkt från journalistutbildningen som vikarie om de inte haft praktik här, säger Stefan Sjöström.

Journalistutbildning är dock ingenting som krävs för att få jobb på Expressen. Det är viktigare med rätt egenskaper och framför allt ett intresse för kvällstidningar.

– De som vi anställer måste fungera på kvällstidning. De ska ha bredd, gilla alla olika ämnen som Expressen bevakar, kunna skriva och ha glimten i ögat, säger Stefan Sjöström.

Det finns både fördelar och nackdelar med de nyutexaminerade journalisterna, anser han. De saknar vissa baskunskaper, bland annat hur man får tag i personer som är svåra att nå. Men de är också entusiastiska och lär sig fort. Dessutom ser de saker med andra ögon och kan hitta nya vägar.

De fyra största journalistutbildningarna

Södertörns högskola, Flemingsberg

Fem journalistutbildningar

Praktik: Ja, tio veckor på Journalistik och multimedia, som är den största utbildningen. Möjlighet till en termins praktik på Journalistik för akademiker, möjlighet till tio veckors praktik på Journalistik med samhällsstudier och Journalistik, människa och miljö.

Uppföljningar: Görs sedan 2009. 70 procent av studenterna jobbar som journalister två år efter att de har gått ut, 67 procent efter fem år. 11 procent jobbar med information och PR. Tillfälliga anställningar dominerar de första åren, efter fem år har 60 procent av dem som fortsatt som journalister tillsvidareanställning.

Mittuniversitetet, Sundsvall

Fyra journalistutbildningar

Praktik: Ja, fyra månader (en termin) på det ettåriga och det treåriga journalistprogrammet.

Uppföljningar: Görs sedan 2007. Senaste undersökningen från 2011 gäller studenter som påbörjade sin utbildning 2003-2004 (då hade det ettåriga programmet bara sex veckors praktik). Av dem jobbar 66 procent som journalister, 11 procent är informatörer och 18 procent har annat arbete. 72 procent har tillsvidareanställning, men då räknas även de som inte jobbar som journalister in.

JMG, Göteborg

(Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet)

Två journalistutbildningar

Praktik: Ja, fyra månader (en termin) på Magisterprogrammet, två veckor på kandidatprogrammet.

Uppföljningar: Görs sedan 2002. Senaste undersökningen gäller de studenter som gick ut vårterminen 2009. Av dem jobbar 68 procent som journalister, 20 procent har annat arbete. Andelen som jobbar som journalister ligger i stort sett oförändrat sedan 2002. 28 procent har fast anställning efter 1-2 år och 55 procent har fast efter 5 år.

JMK, Stockholm

(Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet)