Så mycket tappade dagspressen 2023
Rapporten Medieekonomi 2024 bekräftar att förra året var ett tufft år för svenska medier. Dagspressens rörelseresultat försämrades kraftigt.
Det är Mediemyndigheten som varje år ger Nordicom i uppdrag att sammanställa en rapport om den svenska mediesektorns ekonomi.
I årets rapport, som släpptes idag, konstateras att medieåret 2023 kom att präglas av lågkonjunkturen som Sverige gick in i vid början av 2023. Den medförde hög inflation, fallande reklaminvesteringar och vikande lönsamhet för medieföretagen.
Dagspressens samlade rörelseresultat försämrades med hela 53 procent under 2023. Från cirka 754 miljoner kronor 2022 till 356 miljoner 2023.
Den samlade omsättningen i dagspressen sjönk med strax under tre procent till 14 miljarder kronor, inklusive statliga stöd. Annonsinvesteringarna i både digitala och tryckta kanaler sjönk, störst var tappet för de tryckta tidningarna. Samtidigt sjönk andelen personer (9–85 år) som hade tillgång till en eller flera prenumererade digitala eller tryckta dagstidningar i hemmet med tre procentenheter till 49 procent.
– Lågkonjunkturen märks i de flesta mediebolags årsbokslut. Reklamintäkterna faller nästan över hela linjen och för en del bolag minskar även intäkterna från hushållen. En rad bolag har mött den här utvecklingen genom att dra ned på delar av sin redaktionella produktion och antalet anställda, säger Tobias Lindberg, medieforskare på Nordicom vid Göteborgs universitet, i en kommentar.
2023 var också ett år då allmänhetens under flera års ökande nyhetsintresse föll tillbaka, enligt rapporten.
