Sabotagen mot kraftnät Kontroversiellt lämna originalbrev till polisen
Dagens Nyheters chefredaktör Joachim Berner får motstridig kritik för sitt beslut att lämna ut hotbrev till Östersunds tingsrätt. Somliga anser att han borde ha tagit en dust med rätten. Men tryckfrihetssexperten Hans-Gunnar Axberger anser att Berner borde ha lämnat originalbreven direkt till polisen.
Dagens Nyheters chefredaktör Joachim Berner får motstridig kritik för sitt beslut att lämna ut hotbrev till Östersunds tingsrätt. Somliga anser att han borde ha tagit en dust med rätten. Men tryckfrihetssexperten Hans-Gunnar Axberger anser att Berner borde ha lämnat originalbreven direkt till polisen.
Den 26 augusti fick Dagens nyheter ett brev undertecknat ”Aktionsgruppen mot fria fjälljakten upa” som hotade att lamslå Sverige och stoppa eldistributionen.
Den 14 september fick DN ett nytt brev från samma avsändare som berättade att en sprängning redan hade utförts nära Hammerdal i Jämtland. Tidningen tog samma dag kontakt med kraftbolaget och polisen i Östersund, som då inte kände till attentatet.
Dagen därpå rapporterade DN om sabotaget.
Samma dag fick redaktionen besök av två uniformerade poliser som ville få ut DNs brev från ”Aktionsgruppen mot fria fjälljakten upa”.
– Poliserna kom helt oanmälda och var ivriga att få fram originalbreven med poststämpel och fingeravtryck, säger DNs chefredaktör Joachim Berner. Jag tyckte det var konstigt och tänkte i första hand på meddelarskyddet.
Han vägrade lämna ut originalbreven.
Den 17 september skrev Berner i en kolumn på DNs förstasida om polisens besök och tidningens vägran att lämna ut breven. Han hänvisade till tryckfrihetsförordningens förbud mot att röja anonyma källor.
Berner förklarade att det för DN är självklart att den som anonymt lämnar en uppgift till redaktionen helt kan lita på att tidningen kan hantera den grundlagsfästa tystnadsplikten. Bara domstolsbeslut skulle kunna få DN att häva tystnadsplikten.
Så skedde den 25 september, då Östersunds tingsrätt ålade DN att lämna ut breven eftersom ”de kan antagas ha betydelse som bevis i brottmål”. Åklagaren ansåg att det fanns risk för nya sabotage.
Enligt Joachim Berner kontaktade DN polisen omedelbart när man hade fått breven. Polisen fick kopior av dem, kopior som DN inte ansåg kunde spåras.
– Vår publicistiska policy är att inte publicera hotbrev förrän hoten redan är verkställda. Skulle vi få veta att någon planerade att bomba slottet så skulle vi inte publicera hotet utan gå till polisen. Men om attentatet redan skett skulle vi naturligtvis skriva, även om hotbrev.
Han berättar att jurister kritiserat honom för att han inte hävdat meddelarskyddet tillräckligt starkt mot tingsrätten.
De har ifrågasatt om det fanns tillräckliga skäl för att bryta meddelarskyddet.
– Jag tyckte inte att saken var värd att driva till sin spets, säger Joachim Berner.
Straffrättsdocenten Hans-Gunnar Axberger ställer sig frågande till att Dagens Nyheter lämnade ut kopior av hotbreven men inte originalen.
– Man verkar ha varit väl försiktig. Antingen anser man att källan ska skyddas eller också gör man det inte. Om man inte anser att källan behöver skyddas så lämnar man ut originalet.
Axberger påpekar att det är svårt att se hur meddelarskyddet skulle kunna gälla anonyma brev. Meddelarskyddet gäller för personer.
– Om en terroristgrupp vill använda en tidning som brevlåda för att sprida hot så är det inte en publicistisk fråga.
Frågan är om man måste ta hänsyn till om en terroristgrupp uttryckligen begär källskydd.
– Källskyddet kan gälla i och för sig, men man behöver ju inte publicera hotet. Det normala är nog att en redaktion vidarebefordrar allvarliga hot till polisen.
Så här i efterhand gläder sig Joachim Berner åt att DN fått in fler tips sen tidningen visat att den stått på sig om meddelarskyddet.
2byline:HÅKAN LINDQVIST
