Sagt på fotomässan: Pressfotograferna måste bli mycket mera journalister
Skrota bildredaktionerna.Den åsikten var debattörerna överens om när nyhetsbilden i svensk press debatterades på Fotomässan i Göteborg.
Skrota bildredaktionerna.
Den åsikten var debattörerna överens om när nyhetsbilden i svensk press debatterades på Fotomässan i Göteborg.
För att få fart på kreativiteten bland pressfotograferna på landets tidningar måste fotograferna ut på redaktionens alla avdelningar och delta i diskussionerna om jobben.
Thomas Löfqvist, biträdande chef för Sydsvenskans Malmöredaktion och fotograf på halvtid, var kritisk till många fotografers passivitet.
— Det finns en mängd bra fotografer men de är dåliga journalister, tyckte han. De hänger inte med och vet inte vad som händer i samhället. De snackar om “skitjobb” och kritiserar tidningen, men jag kan räkna på ena handens fingrar hur många gånger en fotograf kommit till mig med egna uppslag och idéer.
Mer ut på fältet
Fotograferna måste ut på fältet mycket mer än i dag, hävdade Per Lindström, bildchef på Sydsvenskan.
— Fotograferna sitter gärna på tidningen och väntar på jobb. I mobiltelefonernas tid borde de istället cirkulera mycket mer ute på stan. Det är där saker händer, inte inne på redaktionen.
Jens Assur, frilansfotograf med ett förflutet på bland andra Expressen, väckte idén om att upplösa bildredaktionerna.
Han frågade Lars Fahlén, bildchef på Göteborgs-Posten, och Per Lindström om de var beredda att aktivt köra ut fotograferna på redaktionen.
— Vi håller på att utvärdera ett projekt där vi låtit några fotografer enbart jobba med material till Göteborgsredaktionen, sade Lars Fahlén. Snart ska vi låta två fotografer specialisera sig på nöjesredaktionen.
Per Lindström berättade att det även på Sydsvenskan pågår ett liknande försök där några av fotograferna cirkulerar mellan avdelningarna månadsvis.
Knytas till olika avdelningar
Peter Kjellerås, fotograf på Aftonbladet, höll med om att fotograferna borde knytas fastare till olika avdelningar. Som fotograf har han i dag inte lika lätt att specialisera sig som reportrarna.
— Åker jag ut med en politisk reporter förväntas jag kunna namnen på alla politiker annars anses jag dum. Ska jag ut med en nöjesskribent måste jag kunna alla popsnören, och tillsammans med sportreportern måste jag veta namnen på alla spelarna i laget — annars är jag dum i deras ögon.
Seminariet Nyhetsbilden i svensk press arrangerades av Pressfotografernas Klubb och Journalisten. Utgångspunkten var den granskning av nyhetsbilden på Sveriges dagstidningars förstasidor (Journalisten 28/97) som gjorts av Lars Fahlén, Per Lindström och fotojournalisten Hasse Persson.
Featurebild på ettan
— Det blir alltmer featurebilder på förstasidorna, konstaterade Lars Fahlén när han presenterade undersökningen. Man får intrycket att många tidningar mallar upp förstasidan så tidigt på dagen att det blir svårt att kasta om i planeringen när något händer.
Hasse Persson hävdade att det pågått en nedmontering av nyhetsbilden under flera år.
— Jag tycker inte att fotograferna tagit sitt ansvar och det gör mig besviken. Fotografer måste själva skapa sig ett utrymme när det av ekonomiska skäl sparas in på fotoavdelningarna.
Som motvikt till granskarna i panelen hade Gert Z Nordström, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Linköpings universitet, kallats in.
Han var kritisk till att betygssättarna bakat ihop dagspressen med kvällstidningarna.
— Kvällspressen har fått kritik för att de prioriterar texter på förstasidorna. Men man måste skilja på prenumererade tidningar och dem som säljs i lösnummer. Till nästa granskning efterlyser jag en klassindelning.
