Samma jobb – lägre lön
Snart är det dags för sommarvikarierna att ta över mediesverige. Journalisten har kollat läget på några redaktioner:
Snart är det dags för sommarvikarierna att ta över mediesverige. Journalisten har kollat läget på några redaktioner:
Ekot
Antal sökande 150-200
Antal sommarvikarier ca 50
Vikarielöner 16 000 – 21 000
Vikariernas ålder Snitt runt 30 år, sex stycken är runt 50.
– För att få in lite nytt blod tar vi in sex journalister som tidigare inte arbetat med radio men som har lång tidningserfarenhet, berättar biträdande ekochefen Christina Dalin. Vikarierna gör i princip samma jobb som de fast anställda men har lägre lön. De fasta journalisterna har större erfarenhet, snabbhet och säkerhet, det är det vi betalar extra för.
Aftonbladet
Antal sökande Cirka 1 500
Antal sommarvikarier 110
Vikarielöner 16 000 – 23 000
Vikariernas ålder 18 – 42 år
– Vi efterfrågar vikarier i alla åldrar, det avgörande är kompetensen. Skulle en 62-åring söka sommarvik vore jag öppen för det men det är inte ens några i 50-årsåldern som söker sommarvikariat, uppger personalredaktör Marianne Peterson. Utbildning från journalisthögskola är inget krav, har någon jobbat ett tag på en landsortstidning kan det vara lika mycket värt.
SR Halland
Antal sökande Ett 30-tal
Antal sommarvikarier 9
Vikarielöner 15 500 – 17 500
Vikariernas ålder 30 år i snitt, den äldsta är runt 40
– Vikarierna har samma löner som de fast anställda. De gör ju samma jobb och har samma kompetens, framhåller administrativa chefen Kim Teleman.
TV 4 Sydost, Växjö
Antal sökande 20-30
Antal sommarvikarier 4
Vikarielöner 16 000 – 20 000
Vikariernas ålder Anställningarna ännu inte klara
– Det är ingen skillnad på vikariernas och de fast anställdas löner, uppger redaktionschefen Peter Bressler. Varför skulle det vara det? Jag vill ha en vikarier i olika åldrar men få äldre söker. Antagligen tror de att TV 4 är enbart för ungdomar, men så är det inte.
Nya Wermlands-Tidningen
Antal sökande Ett 70-tal
Antal sommarvikarier 15-20
Vikarielöner Minst 14 000
Vikariernas ålder Merparten 20-30 år
– De flesta vikarier får lägstalönen enligt kollektivavtalet. Men behöver vi kompetensen hos någon särskild vikarie kan vi betala mer, berättar redaktionschefen Rolf Matthies. Flera av vikarierna har inte tidigare varit anställda här så vi vet inte vad de går för, därför får de börja med minimilönen.
Fotnot. Lägstalönen enligt kollektivavtalet mellan SJF och TU är 15 388 kronor per månad för medarbetare med akademisk examen i journalistik eller annan akademisk examen på minst 120 poäng. För övriga är lägstalönen 13 992 kronor.
SJF-enkät:
Sämre villkor för vikarier
Ofta sätts vikariernas löner på ett schablonmässigt sätt.
– Så ska det inte vara, alla löneskillnader måste motiveras, säger Ragnar Forsén, ombudsman på SJF.
I fjol gjorde SJF en enkät om vikariernas situation på en mängd redaktioner. Av de 74 SJF-klubbar som svarade uppgav varannan att schabloner tillämpas vid lönesättningen. Vanligast är att arbetsgivaren ger minimilönen (se artikel här intill).
Det här strider mot kollektivavtalet mellan TU och SJF som slår fast att vikariernas löner ska sättas utifrån kompetens, erfarenhet med mera.
– Har en vikarie och en fast anställd lika kvalificerade arbetsuppgifter ska de ha samma lön, poängterar Ragnar Forsén.
Han råder vikarierna att kontakta SJF-klubben på arbetsplatsen och höra vilken lönenivå som är rimlig.
Vad gör en sommarvikarie som redan avtalat om en lön men som tycker att den är för dålig?
– Hör med klubben om den anser att du är missgynnad. Även om man ingått ett avtal kan man ta upp en ny diskussion med arbetsgivaren.
Ragnar Forsén uppmanar vikarierna att bevaka sina intressen, till exempel genom att kräva semesterlön, fast schema, övertidsersättning, ob och allt annat som är självklart för den fasta personalen.
Här är några siffror ur enkäten:
Enligt 90 procent av de SJF-klubbar som svarat har vikarierna samma arbetsuppgifter som den journalist de ersätter.
På fyra av tio redaktioner gäller olika villkor för vikarier och fast anställda. Det handlar om bland annat:
- att vikarierna får sämre scheman (14 procent av redaktionerna)
- att vikarierna ges arbetsuppgifter som är enklare och har lägre status (11 procent)
- att vikarier förväntas eller väljer att arbeta övertid utan ersättning (6 procent).
