Schibsted: ”Fortsätter kämpa för nollmoms”
Mediestödsutredaren Mats Svegfors ställer sig inte bakom förslaget om momsbefrielse för allmänna nyhetsmedier. Samtidigt fortsätter TU och enskilda medieföretag att ta strid för nollmoms.
TU har under Mats Svegfors utredning bedrivit opinion för att återinföra nollmoms för nyhetsmedier (nollmoms fanns fram till 1995). Frågan har inte legat på Svegfors bord utan utretts separat av Finansdepartementet, som sagt nej.
Vid ett TU-seminarium i Visby på måndagen fortsatte nollmomsen att debatteras.
Mats Svegfors förklarade att han personligen inte är för momsbefrielse. Om varje fackdepartement hade möjlighet att föreslå nollmoms hade statens skatteintäkter sinat rejält, argumenterade han.
– Det här är en fiskal skatt, till för att få in kosing.
Tidigare kulturministern Amanda Lind, som ansvarade för utredningens direktiv, tycker att nollmoms är ”en svår fråga”.
– Man vill inte öppna upp för en flod av momsbefrielser, instämde hon med Svegfors.
Amanda Lind öppnade också för att skjuta till pengar i övergången från nuvarande mediestöd till den modell som föreslås i utredningen:
– Det här är en demokratifråga.
Hon betonade att det är viktigt att det inte sker en utslagning av nationella nischmedier som är viktiga för mediemångfalden – en farhåga som lyfts eftersom Svegforsförslaget premierar lokala och regionala medier.
En av de tidningar vars framtida stöd är osäkert är Svenska Dagbladet. Fredric Karén, divisionschef på ägaren Schibsted, konstaterade att koncernen ”sjunger förstastämman i nollmomskören”.
– Vi är besvikna och kommer fortsätta kämpa för nollmoms. Det är viktigt för demokratin att det finns två morgontidningar i Sverige som kan konkurrera, sade Karén.
Han pekade också på Norge, där Schibsted äger en rad lokaltidningar, som ett exempel på att nollmoms är en bra modell.
– Vi ser fina resultat av nollmoms i Norge, där finns en fin lokaltidningsflora och den högsta digitala betalningsviljan i världen.
Både Mats Svegfors och Amanda Lind betonade att remissrundan som nu pågår är av stor vikt. 83 remissinstanser, från branschorganisationer som Utgivarna och Journalistförbundet till en rad medieföretag, har fram till den 30 september på sig att tycka till om utredningsförslaget.
Remissrundan ska klaras av i rekordfart eftersom ett riksdagsbeslut behöver tas 2023, för införande av det nya stödet 2024.
Också Bonnier News Local har uttryckt besvikelse över att nollmoms inte föreslås som en del av det nya mediestödssystemet.
