SJF och TU positiva till Mediestödsnämnd
Journalistförbundet är positivt till Medieutredningens förslag om att presstödet ersätts av ett mediestöd till nyhetsmedier. TU anser att utredningen borde haft ett större helhetsgrepp och även tagit med public service.
Journalistförbundet är positivt till att Medieutredningens förslag om ett teknikneutralt mediestöd som riktar sig till oberoende nyhetsrapportering.
”Det är glädjande att våra tankar om att mediestödet ska kopplas till ett ansvarigt utgivarskap och ett ansvar för medieetiken finns med i utredningens förslag”, säger förbundsordförande Jonas Nordling i ett pressmeddelande.
TU konstaterar dock att det tilltänkta mediestödet endast utgör en mycket begränsad del av statens samlade mediestöd eftersom public service inte innefattas.
”TU anser därför att ett samlat helhetsgrepp här måste tas och att detta måste sätta tydliga avtryck i direktiven till en kommande public service-utredning, till exempel i form av omfördelningar av de statliga insatserna”, skriver TU i ett pressmeddelande.
Journalistförbundet och TU är positiva till förslaget att Presstödsnämnden ersätts av en Mediestödsnämnd. Majoriteten av ledamöterna i den nya nämnden ska nomineras av organisationer som företräder publicister, journalister och medieföretag.
”TU välkomnar förslaget om en förändrad – och avpolitiserad – sammansättning av en ny mediestödsnämnd. Ett problem med sammansättningen av den nuvarande Presstödsnämnden är just avsaknaden av representanter från den berörda branschen. ”
TU är dock tveksamma till förslaget om anslutning till ett medieetiskt system, i synnerhet att lägga den frågan i händerna på en Mediestödsnämnd.
”Dagens pressetiska system är branschens eget och helt oberoende från staten. Det bör därför inte – indirekt – kopplas till statliga stöd- och regelsystem eftersom det, i förlängningen, kan komma att leda till krav och synpunkter på dess utformning från det allmänna.”
Medieutredningen föreslår att mer resurser tillförs för att täcka de behov som det nya mediestödet medför. För att möjliggöra detta föreslår utredningen att regeringen tillsätter en mediefinansieringsutredning.
”Det är bra att Medieutredningen ser behovet av att nya resurser tillförs systemet och att vi inte hamnar i en diskussion om att lyfta resurser från en del av mediebranschen till en annan, men det är inte bra om en ytterligare utredning lägger en fortsatt våt filt över alla nödvändiga politiska beslut för mediebranschen,” säger Jonas Nordling.
I utredningen finns det även ett förslag på ytterligare public service-bolag för områden där marknaden inte räcker till.
”Om upp till tio procent av de resurser som public service-bolaget förfogar över idag ska föras över till ett fjärde bolag kommer det att påverka dagens programbolag. Dessutom riskerar nya friktioner gentemot landsortspress att uppstå med det nya bolaget”, säger Jonas Nordling.
Även TU är kritiskt till inrättandet av ännu ett statligt public service-bolag.
”Det är den lokala dagspressen som i dag bär upp mediebevakningen i glesbygden. Frågan som måste ställas är i stället varför public service här sviker sitt uppdrag. Om public service inte klarar av det bör en omfördelning av de statliga medlen i stället ske.”
I utredningen föreslår även att straffet skärps för de som hotar journalister, något som TU välkomnar.
”Hoten mot journalister är starkt tilltagande och det är en från samhälleligt och demokratisk synpunkt ytterst angelägen fråga som nu måste prioriteras.”
Medieutredningen innehåller en analys av den enkätundersökning som utredningen genomförde i samarbete med Journalistförbundet i november 2015. Utredningens analys visar bland annat att 75 procent av journalisterna upplever att arbetsbelastningen ökat de senaste tre åren.
”Att arbetsvillkoren för våra medlemmar blivit tuffare i och med de utmaningar mediebranschen står inför är ingen nyhet och det är bra att det uppmärksammas av regeringens utredare,” säger Jonas Nordling.
