SJFs öppenhetstest avslöjar missbruk av sekretessen Hemligt – för säkerhets skull
Statliga och kommunala tjänstemän är okunniga om offentlighetsprincipen och ängsliga när de ska tillämpa den, visar ett öppenhetstest som Journalistförbundet gjort.
Statliga och kommunala tjänstemän är okunniga om offentlighetsprincipen och ängsliga när de ska tillämpa den, visar ett öppenhetstest som Journalistförbundet gjort.
SJF ville undersöka hur öppenheten fungerade från demokratisk synpunkt.
Därför begärde förra onsdagen ett 30-tal journalister på 26 orter att få ut handlingar från polisen, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. 200 tjänstemän på 150 myndigheter sattes på prov.
Resultatet? Inte alls bra, visade det sig.
Ändå var testet utformat för att göra det lätt för myndigheterna, berättar juristen Trond Sefastsson, researcher på TV4s Kalla fakta, som ansvarat för projektets uppläggning.
— Vi spelade som journalister med öppna kort och frågade om okomplicerade saker. Vi gav myndigheterna mer tid att svara än vad journalister normalt gör. Annars hade resultatet nog blivit ännu värre.
Men det är illa nog, tycker han. Särskilt på arbetsförmedlingarna som får underkänt i 81 procent av fallen.
På AF tycks den rådande uppfattningen vara att eftersom det finns en sekretessregel så är allt hemligt. Tjänstemännen ändrar inte ens uppfattning när de konfronteras med lagtexten.
På Försäkringskassan började tjänstemännen genast ställa frågor, ofta utan att först ens kontrollera om uppgifterna överhuvud taget fanns. Skyldigheten att lämna kopior och fax tycks där till stor del vara okänd.
E-post betraktas allmänt som ett privat kommunikationssätt som inte omfattas av offentlighetsprincipen, och handlingar där blir inte diarieförda eller arkiverade.
Polisen tar bort namn på alla inblandade från anmälningarna, till synes utan att sekretesspröva varje enskilt fall. Skyldigheten att lämna kopior är ofta okänd.
Testet visar att den individuella sekretessprövningen i många fall har ersatts av en generell mörkläggning. Man förutsätter snarare sekretess än offentlighet, vilket strider mot lagens intentioner att åstadkomma minsta möjliga sekretess.
SJFs ordförande Håkan Carlson tycker att resultatet av testet är nedslående.
— Det är bedrövligt att tjänstemännen utgår från sekretess, i stället för från grundregeln att allt är offentligt, säger han.
Rädsla för chefen är påfallande. Underställd personal vågar inte lösa ens de enklaste frågorna.
Detta, i kombination med okunskap, inlärd rutin eller annat, gör att beslutsfattandet bollas uppåt i hierarkierna.
Testet visar också att offentliganställda inte vet om att de med stöd av meddelarfriheten kan lämna uppgifter till journalister.
— Öppenhetstestet avslöjar ett behov av ordentlig utbildning för de offentliganställda, säger Håkan Carlson. De måste lära sig att leva upp till grundlagen.
Frågan är om utbildning biter på vad Carlson betecknar som ren dumhet i hanteringen, som när en tjänsteman hellre rev sönder ett papper än lämnade ut det.
Carlson påminner om att offentlighetsprincipen i första hand är till för medborgarna, inte bara för journalister, och han hoppas nu på en debatt om hur öppenheten fungerar i svensk förvaltning.
Trond Sefastsson har tidigare utifrån enstaka fall blivit uppmärksam på problem i handläggningen av öppenhetsfrågor. Tack vare detta projekt tycker han sig nu ha fått en mera samlad och delvis överraskande bild av läget i landet.
Materialet gör det exempelvis möjligt att ana en hierarkisk och auktoritär ordning hos vissa myndigheter.
— Det är mycket intressant hur tjänstemän präglas av olika myndighetskulturer. Nu framträder ett mönster. På exempelvis arbetsförmedlingarna är kunskapen noll på den nivå där man har med människor att göra.
Kunskaperna koncentreras till centralt placerade jurister på AMS.
Till kulturen på försäkringskassorna hör att tjänstemännen gärna ställer frågor om varför någon vill ha ut uppgifter. Det kan bli rena rama korsförhör.
Trond Sefastsson reflekterar över varför medierna tillåtit myndigheterna att lättvindigt komma undan med ett för flitigt bruk av hemligstämpeln.
— Är det för att vi har fokus på det snabba och ytliga och då viker oss när vi möter ett motstånd? Eller viker vi oss när vi blir hänvisade till kvalificerade dörrvakter i form av centralt placerade jurister?
Hur som helst har journalisterna sitt ansvar för utvecklingen.
— Vi har den insyn vi förtjänar. Om vi inte erövrar insynen och behåller den så sluter myndigheterna sig snabbt, som i fallet med arbetsförmedlingarna.
Detaljer om öppenhetstesten finns på SJFs hemsida.
