SJFs organisation förändras Kongressperiod kortas
Journalistförbundets organisation stöps om. Kongress hålls i fortsättningen vartannat år. Representantskapet slopas. Distrikten går miste om grundbidragen.
Journalistförbundets organisation stöps om. Kongress hålls i fortsättningen vartannat år. Representantskapet slopas. Distrikten går miste om grundbidragen.
Efter en utdragen och stundtals något vindlande debatt tog kongressen ställning till förslagen om hur Journalistförbundet skulle organiseras om.
Förbundsstyrelsens förslag byggde huvudsakligen på tankar som förs fram i en rapport från SJFs framtidsgrupp. De mera genomgripande förslagen till förändringar var:
• Hitillsvarande kongress avskaffas och ersätts av ett förbundsmöte som sammanträder vartannat år
• Representantskapet avskaffas
•Förbundets distriktsorganisation förändras
• Avtalskonferenser ersätts av klubbordförandekonferenser
Ganska raskt under debatten visade det sig att förslaget om namnbyte från “kongress” till “förbundsmöte” inte skulle falla i god jord. SJFs kongress ville behålla sitt namn. FS förslag röstades ner.
Däremot fick styrelsen ja till förslaget att kongressperioden framöver ska vara på två år. I beslutet ingår att den reformerade kongressen bör klaras av på två eller tre dagar mot som hittills på fem. Kongressen ska framöver koncentrera sig mer på framtidsinriktade riktlinjediskussioner.
Vidare ska olika tidsgränser inför kongressen förkortas kraftigt, till exempel vad gäller motioner.
Representantskapet, som av FS föredragande Lasse Andersson betecknades som en kvarleva, försvinner.
Förbundsstyrelsen fick också igenom sitt förslag att avtalskonferensen avskaffas och ersätts av klubbordförandekonferenser inom respektive avtalsområde.
Den organisationsfråga som mest engagerade kongressledamöterna gällde distrikten. Deras roll i SJF har ifrågasatts av framtidsgruppen. Till skillnad mot klubbar och FS förhandlar de exempelvis inte om avtal. Graden av aktivitet i distrikten varierar mycket. Flera distrikt har samlat på sig ekonomiska överskott. Budgetredovisningarna har dessutom varit ofullständiga eller inte alls lämnats in.
FS föreslog nu att grundbidragen till distrikten skulle slopas. Förslaget gick igenom med tillägget att FS i stället ska garantera att distrikten får bidrag för att kunna bedriva den verksamhet de ålagts och att det ska finnas medel för ytterligare verksamhet.
FS ville få igenom en stadgeändring så att klubbar själva skulle få välja vilka distrikt de ville tillhöra.
Kongressen gick emot det förslaget och beslöt att behålla gällande ordning, vilket innebär att klubbarna inte fritt kan välja vilket distrikt de vill tillhöra. Det blir fortsatt distriktsindelning enligt avtalsområde och en viss geografisk avgränsning.
Kongressen sa ja till ett förslag från Stockholms dagspressdistrikt om att ett brett projekt genomförs för att dels ta reda på vilka distrikt som inte fungerar bra och varför, dels stimulera dem att starta önskvärd verksamhet.
Kongressen antog ett förslag från Lena Tideström-Sagström om att i distriktsstadgarna (§ 1) ange att distrikten har uppgiften “att vara ett forum för yrkesfrågor, fackliga frågor och fackliga studier”.
Följande tillägg görs, efter FS förslag, i förbundsstadgan: “Enskild medlem, klubb och distrikt har rätt att väcka förslag till FS. Klubb har rätt att yttra sig över förslag som dess medlemmar väcker. FS har skyldighet att behandla väckta frågor.”
I stadgarna införs en formulering om att riksklubbar kan bildas för vissa medlemskategorier och att arbetslösa i fortsättningen ska kunna bilda egna klubbar.
Smålands Journalistdistrikt fick igenom en motion om att SJF under 1999 ska genomföra ett framtidsseminarium och att FS får uppdraget att till kommande kongress lägga fram en strategi för hur framtidsfrågorna ska behandlas i förbundet och föras ut bland medlemmarna.
Småland fick också igenom en motion om att även sektionsordförandena ska kallas till klubbordförandekonferenserna.
