Sju med journalistbakgrund bland de Augustnominerade

Nominerade i kategorin Årets svenska skönlitterära bok:

Detaljerna av Ia Genberg, journalist, lektör och författare.

Motiveringen lyder: ”I Detaljerna blir en glödande feber en portal till det förflutna och de relationer som en gång betydde allt — i ett liv som inte längre finns. Med vemod, precision och lågmäld humor skriver Ia Genberg fram de skärvor som skapar en människa, och låter sin röst ljuda med omisskännlig klang. I den exakta känslan för de små detaljerna blir en hel värld levande. ”

Annons

Björnjägarens döttrar av Anneli Jordahl, journalist, litteraturkritiker och författare.

Motiveringen lyder: ”Björnjägarens döttrar är en driven och upprorisk roman om syskonskap, våld och ensamhet. När Anneli Jordahl går i dialog med en finsk klassiker blir sju systrar föräldralösa och drar till skogs för att överleva – i en kamp mellan natur och kultur, ursprung och civilisation, begär och bildningstörst. En vildsint berättelse om längtan efter att ställa sig utanför samhället, och priset för detta.”

Nominerade i klassen Årets svenska fackbok:  

Jag har torkat nog många golv – en biografi om Maja Ekelöf av Nina van den Brink, journalist med bakgrund på bl.a. Dagens Industri, DI Weekend, Expressen och Fokus.

Motiveringen lyder: ”Maja Ekelöf, städerska och ensamstående fembarnsmor, gjorde succé med sin dagbok Rapport från en skurhink från 1970. Nina van den Brink väver skickligt ihop Maja Ekelöf – städerska, hyllad författare, abortförespråkare och vänsteraktivist – med berättelser om städerskor i sin egen familj. De närgångna beskrivningarna av varje arbetsmoment och dess verkan på kroppen är nästintill poetiska. Boken är lika mycket ett starkt porträtt över ett av Sveriges mest gripande författarskap som en uppgörelse med välfärdsbygget som inte kom alla till del.”

Pontus Hultén – den moderna konstens anförare av Claes Britton, journalist med bakgrund på bland annat Dagens Nyheter, Z, Clic och Café.

Motiveringen lyder: ”Pontus Hultén är nog idag okänd för de flesta, ändå var han konstpionjären som under 1960-talet satte Moderna museet på världskartan. Claes Britton ger i sitt storverk på nästan 900 sidor ett nyanserat porträtt av den omstridde museimannen. Han vurmade för den moderna konsten och ville göra den tillgänglig för alla. Nu får läsaren sig till livs även en hel del av 1900-talets konsthistoria i denna livliga och underhållande biografi.”

Girig-Sverige – så blev folkhemmet ett paradis för de superrika av Andreas Cervenka, som har arbetat som journalist på bland annat Dagens Industri, Ekonomi 24, SvD Näringsliv och Aftonbladet.

Motiveringen lyder: ”På bara några få decennier har Sverige övergett folkhemstanken och den gemensamma välfärden som sin bärande idétradition. Från att ha varit ett av världens mest jämlika länder har Sverige blivit ett land med starkt ökande klyftor och ett paradis för miljardärerna. Med humor, driv och på få lättlästa sidor lyckas Andreas Cervenka skriva en bladvändare där han med hjälp av en massa siffror försöker förklara vad som egentligen hände med folkhemssverige och dess strävan efter ekonomisk jämlikhet.”

Kläda blodig skjorta. Svenskt barnafödande under 150 år av skribenten och redaktören Maja Larsson.

Motiveringen lyder: ”Journalisten Maja Larsson gör närmast en idéhistorisk odyssé genom olika faser i samhällets syn på barnafödande. Utifrån sin egen släkts erfarenheter tar hon med oss genom 150 år av förlossningar – praktik, teori, attityder, synsätt. Självlärda gummor med påstådda förbindelser med det övernaturliga fasas successivt ut till förmån för medicinskt skolade yrkeskvinnor – dock inte över en natt och inte utan motstånd. Med stöd av rikliga, ibland nästan plågsamt detaljerade exempel ur skriftliga källor, skapar Larsson en både rörande och upprörande läsupplevelse.”

Svart historia av Amat Levin, medarbetare på DN, med bakgrund från Nöjesguiden och Metro.

Motiveringen lyder: ”I 87 korta, glasklara kapitel tecknar Amat Levin en stor och mångfacetterad bild av Afrika som geografisk, kulturell och politisk kontinent, och även av svarta människors liv och gärningar i världen i stort. Det är en berättelse om förtryck, slaveri och kolonialism, men också om svarta pionjärer och ett synliggörande av en försummad del av världshistorien. Levins Svart historia är på samma gång ett fascinerande historiskt lapptäcke och ett folkbildningsarbete av stora mått.”

Augustpriset delas ut av Svenska Förläggareföreningen sedan 1989 i de tre kategorierna skönlitteratur, fackböcker respektive barn- och ungdomsböcker. Vinnarna offentliggörs den 28 november.

Läs också:
Journalistens intervju med Amat Levin inför hans sommarprat 2022 och vår intervju med Andreas Cervenka när han vann Stora journalistpriset 2015.