Skandalerna, medierna och demokratin
Gudrun Schymans återfall får ojämförligt mycket mer utrymme i medierna än hennes politiska ståndpunkter. En Conradsson på porrklubb eller kontokortsslarvig Sahlin har samma effekt på landets redaktioner. Affärerna värderas högre än politikens innehåll och ger en bild av de förtroendevalda som skumma och maktgalna.
Gudrun Schymans återfall får ojämförligt mycket mer utrymme i medierna än hennes politiska ståndpunkter. En Conradsson på porrklubb eller kontokortsslarvig Sahlin har samma effekt på landets redaktioner. Affärerna värderas högre än politikens innehåll och ger en bild av de förtroendevalda som skumma och maktgalna.
Men mediernas fokusering på personer, konflikter och skandaler leder också lätt till ett ökat misstroende för politiken – och därmed ett sjunkande valdeltagande. Vid förra årets riksdagsval blev deltagandet det lägsta på 40 år.
Demokratin svalnar alltså, och mediernas roll är betydande. Det konstateras i ett par forskningsrapporter som precis publicerats – Den svala demokratin (Demokratiinstitutet) och När demokratin får börja om (Styrelsen för psykologiskt försvar). De två rapporterna bygger på samma digra intervjuundersökning i sex olika kommuner, av vilka två var skandalernas Motala respektive Gävle.
”Demokratin svalnar alltså,
och mediernas roll är betydande”
Ett av syftena med urvalet var också just att studera hur opinionen påverkas av politiska skandaler. Resultatet visar inte oväntat att såväl Motala- som Gävlebornas förtroende för de lokala politikerna är betydligt lägre än i jämförbara kommuner. I Gävle och Motala tror fler att kommunpolitiker fifflar, och färre att det lönar sig att vända sig till politiker för att påverka.
Men det intressanta i studien är ändå att skillnaderna i stort sett försvinner när det gäller valdeltagande, röstbeteende och synen på politiker i största allmänhet. Forskarna drar slutsatsen att ”affärerna” trots allt haft begränsade effekter och att folk kan ”skilja på kommunspecifik misstro och en generell misstro”. I en optimistisk kommentar säger man att ”en demokratisk ’omstart’ för det politiska förtroendet i vissa fall är fullt möjlig”.
Det låter gott. Demokrati förutsätter ett kompetent deltagande och för att detta ska vara möjligt krävs informerade och kunniga medborgare. I denna process är medierna omistliga.
Samtidigt kan man se hur hoten mot denna utveckling hopar sig: den ökade konkurrensen, kommersialiseringen och det allt mer splittrade medielandskapet.
Om demokratin inte ska kallna helt, vill det nog till att diskussionen om mediernas roll kommer igång på våra redaktioner. Ju förr, desto bättre.
