Skarp kritik av FSför hanteringenav förrättningsarvoden

Journalistförbundets styrelse fick stark kritik av kongressen för hur den hanterat frågan om förrättningsarvoden.

Som Journalisten tidigare berättat gjorde förbundets revisorer under hösten 1999 en kontroll av hur reglerna för förrättningsarvoden hanterades i styrelsen. Man fann då att två ledamöter, Lasse Andersson och Nils Svensson, lämnat felaktiga uppgifter om sina arvoden. De hade fått ersättning från sina arbetsgivare samtidigt som de lyft arvoden från förbundet, något som inte var tillåtet enligt Journalistförbundets regler. När förbundsstyrelsen första gången tog upp revisorernas kritik under ett sammanträde deltog både Nils Svensson och Lasse Andersson i diskussion och beslut, något som kongressen kritiserar.

Dechargeutskottet, som under kongressen har att granska Journalistförbundets verksamhet under den gångna mandatperioden, konstaterar att förbundsstyrelsen inte klart redovisat varför man beslutade att de två ledamöterna inte skulle betala tillbaka de pengar de ansågs ha fått på felaktiga grunder.

I Nils Svenssons fall anser utskottet att det är svårt att i efterhand kontrollera om han gjort några fel och att det funnits oklarheter om hur reglerna skulle tolkas. Han kan därför ha fått kritik på felaktiga grunder.

Lasse Andersson får däremot kritik för att han ”konsekvent lämnat felaktiga uppgifter till kansliet”, som utskottet skriver.

Dechargeutskottet har inte kunnat diskutera detta med honom, eftersom han befann sig utomlands under kongressen, något utskottsordförande Martin Svenningsen tyckte var anmärkningsvärt eftersom det i Journalistförbundets stadgar står att förbundsstyrelsens ledamöter har skyldighet att närvara under kongresserna.

Utskottet ser också allvarligt på att en ledamot i förbundsstyrelsen försökt påverka revisorerna i deras arbete. Revisorn Charli Nilsson berättade för kongressen att ledamoten tyckt att han handlat osolidariskt när han bland annat överlämnat handlingar till Journalisten. Ledamotens agerande var, enligt utskottet, något som FS kände till men som den inte reagerade mot.

Kongressen beslutade också att den tillträdande förbundsstyrelsen snarast ska klargöra hur förrättningsreglerna ska hanteras och att detta ska redovisas till nästa kongress.

Andra frågor som togs upp av dechargeutskottet var bland annat:

* Pensionsavtal hos kansliets anställda.

Utskottet har undersökt om det finns fler pensionsavtal bland de anställda på förbundskansliet, än vad Journalisten tidigare skrivit om. Utskottet redovisade att det inte fanns några okända uppgörelser. Det finns fyra personer på kansliet som har avtal som ger dem rätt att gå i pension vid 60 års ålder. För ytterligare tre personer pågår förhandlingar.

* Upphandlingen av datasystem för medlemsregistret.

Utskottet konstaterar att den upphandling av det nya systemet för medlemsregistret som blivit mycket dyrare än beräknat och som drabbat medlemmarna genom att det inte fungerat (se Journalisten 28/00) sträcker sig över flera kongressperioder. Utskottet har bara tittat på vad som hänt under den senaste perioden och framhåller att något gick fel från början, men att förbundet nu försökt åtgärda de fel som gjorts i förhandlingar med leverantörer och i själva systemet. FS har numera tagit fram nya, tydliga och restriktiva instruktioner för hur upphandlingarna ska ske i framtiden.

* Felaktigt utbetalda verksamhetsbidrag.

Dechargeutskottet har under sin granskning uppmärksammat att det betalats ut verksamhetsbidrag till distrikten på sätt som inte är formellt riktigt. Eftersom utskottet inte hunnit granska detta beslöt kongressen att frågan överlämnas till nästa kongress.

QIA RINDEVALL

qr@sjf.se