”Skatteparadisen är själva grunden till vår globala korruption”
Efter Panamaläckan och Paradisläckan – i söndags briserade Pandoraläckan. UGs Joachim Dyfvermark är en av 600 journalister världen över som jobbat med jättegrävet.
I söndags avslöjade en stor mängd internationella medier hur stats- och regeringschefer, kungligheter, statstjänstemän, artister och sportstjärnor gömmer sina tillgångar i skatteparadis. Tjeckiens premiärminister och kungen av Jordanien finns bland de utpekade.
Pandoraläckan omfattar nära 12 miljoner läckta dokument från 14 juristbyråer, och är det största journalistiska samarbetsprojektet någonsin.
600 journalister från 150 mediehus och 117 länder har samarbetat, via journalistnätverket International Consortium of Investigative Journalists, IJIC.
Uppdrag granskning har varit med även vid de tidigare läckorna som tagits emot av IJIC. Man publicerade i Rapport och online i söndags, och fler publiceringar väntar, berättar Joachim Dyfvermark.
– Vi kommer fortsätta med flera parallella spår kopplade till Pandoraläckan åtminstone året ut, säkert en bit in på nästa år också.
Arbetet har skett parallellt med annat sedan i december 2020.
– Ofta finns inte allt material med en gång, beroende på att det är ett enormt arbete att OCRa så här mycket data.
Vad innebär OCRa i det här sammanhanget?
– Textidentifiering. När en vanlig PDF kommer är den inte sökbar. Särskilda programvaror skannar varje sida och gör om dem till textfiler. Först då blir det sökbart. Och inte så sällan blir allt ändå inte sökbart, det finns något handskrivet namn med som programvaran inte förstår, säger Dyfvermark.
På grund av pandemin har de medverkande journalisterna inte träffats, vilket de annars brukar göra i början av ett projekt. Men en tät kommunikation har varit nödvändig.
– Mycket av det här är ett pussel. Det är facktermer, specialupplägg man måste förstå, det är över gränser, språkliga barriärer…
Hur kommunicerar man i ett så här känsligt gräv?
– Det är väldigt mycket pengar som står på spel, och väldigt höga insatser för väldigt betydelsefulla personer. Det är egentligen helt otroligt att vi under så många läckor – åtminstone vad vi tror – lyckats hålla sekretessen. Men det är väldigt basalt: kommunicera krypterat, hålla det i en liten grupp, vara noga med säkerheten.
Centralt i den stora gruppen finns en digital portal där deltagarna kan samtala, men informationsutbytet mellan olika reportrar sker i krypterade mejl.
– Även internt på SVT vet inte så många om det. Man vill inte vara den svaga länken i en kedja på 600 länkar.
De svenska journalisterna har ansvar för att titta på svenska bolag och svenska personer, men förväntas också bidra till de gemensamma internationella historierna.
Hur många svenskar har ni identifierat?
– I dagsläget är det en bit över 200, färre än i Panama- och Paradisläckorna. De flesta är män, inte kända av allmänheten, som bedriver egen verksamhet i små eller medelstora företag och anlitar någon av de här 14 juristbyråerna.
Är det svårare att få ett starkt genomslag när det inte handlar om så många kända svenskar?
– Det här är i första hand ett internationellt problem. Sveriges förmåga att ändra det problemet är oerhört begränsat. Svenska politiker har inte legat i framkant för att stöta på för ändrade regler vad gäller vad vi accepterar: ska vi godkänna anonyma bolag, till exempel.
– Däremot har alla de här läckorna på ett helt unikt sätt bidragit till avgörande förändringar. Panama gick ut dagen före läckan och sa att de skrotat hälften av de här bolagen i jakten på penningtvätt. De fick otroligt mycket negativ PR i samband med Panamadokumenten. Cypern ligger i startgroparna för att skapa ett register över verkliga huvudmän. Det händer saker. Brittiska Jungfruöarna har ett informationsutbytesavtal med svenska myndigheter.
Panama Papers gav 1,3 miljarder dollar tillbaka till statskassor världen över, varav 163 miljoner svenska kronor.
– Det låter ju mycket. Men det är en droppe av det som finns där. En kvalificerad bedömning från förra året sade att det fanns 11,3 triljoner dollar gömda i skatteparadis. Helt absurda siffror. Så motståndet är mäktigt.
Men läckorna handlar inte bara om avancerad skatteplanering, betonar han.
– Det jag själv tycker är det riktigt allvarliga är penningtvätten. Den här infrastrukturen är själva grunden till vår globala korruption; de kriminella behöver den. När vi gjorde Swedbankavslöjandena var mottagarna uteslutande brevlådeföretag i skatteparadisen. Det stora som håller diktatorer vid makten, det är korruption och pengar. De pengarna cirkulerar i de här systemen, säger Joachim Dyfvermark.
– När både Swedish House Maffia och den riktiga maffian använder samma infrastruktur, då göder man en väldigt farlig industri.
