Snabb utveckling bland mediabjässarna
Jordens största medieföretag, Time Warner, äger bland annat Time och CNN och omsätter 25 miljarder dollar årligen. Den globala mediebranschen förändras så snabbt att ett företag av Time Warners storlek inom några år kan vara passerat av de betydligt större telekombolagen som är på väg in på mediemarknaden.
Jordens största medieföretag, Time Warner, äger bland annat Time och CNN och omsätter 25 miljarder dollar årligen.
Den globala mediebranschen förändras så snabbt att ett företag av Time Warners storlek inom några år kan vara passerat av de betydligt större telekombolagen som är på väg in på mediemarknaden.
Den globala mediemarknaden omsätter 300 miljarder dollar årligen vilket är en bra bit över Sveriges BNP.
Marknaden växer med svindlande hastighet. Ett exempel är Asien där det år 2003 väntas finnas nära 500 miljoner TV-apparater. Det är tre gånger fler än vad som finns i Västeuropa i dag.
Utvecklingen satte fart på allvar så sent som i mitten av 1980-talet och förändringarna sker på flera plan samtidigt. Här är några av tendenserna:
1/ Mediagiganterna blir större.
I början av 1980-talet dominerades mediemarknaden i USA av cirka 50 företag. Genom sammanslagningar halverades antalet på mindre än tio år. Fusioner har skett mellan till exempel Disney och TV-nätverket ABC samt mellan Time Warner och CNN Broadcasting. Mediemarknaden i Västeuropa har genomgått en liknande process.
De globala medieföretagen måste bli allt större för att ha resurser att hänga med. I dag är de tätt sammanflätade genom korsvis ägande, samarbetsavtal etc.
Omsättningen för de två mediebjässarna Time Warner och Disney fördubblades mellan 1994 och 1996, den främsta orsaken var att de lagt under sig andra företag i branschen.
De största företagen kontrollerar hela kedjan från produktion till distribution.
Disney sprider sina filmer över de egna TV-kanalerna. Filmerna genererar även inkomster via CD, böcker, leksaker, nöjesfält, tecknade serier etc, allt framställt och marknadsfört vid det egna företaget.
Disneyfilmen Lejonkungen gav 300 miljoner dollar i biointäkter medan kringförsäljningen inbringade över en miljard dollar i ren vinst.
Mediebranschens division 1 utgörs av ett tio-tal företag som sysslar med allt från film och TV till böcker och tidningar över större delen av jordklotet.
Företagen i den här ligan drar i mellan 15 och 25 miljarder dollar om året.
På toppen finns Time Warner följt av Disney, Viacom och Bertelsmann.
Merparten av mediebjässarna kommer från USA.
I division 2 finns ett 30-tal medieföretag som främst arbetar regionalt eller som inriktar sig på ett smalare utbud. Försäljningen i dessa företag uppgår till 2-10 miljarder dollar per år. Här finns namn som Canal Plus, Hachette, Kirch och Westinghouse.
I de här sammanhangen är Bonniers och Stenbeck småspelare och återfinns i division 3 tillsammans med flera andra europeiska mediekoncerner.
2/ Likriktning av utbudet.
Den globala mediemarknaden domineras av USA. USAs handelsöverskott gentemot Europa inom mediesektorn uppgick 1995 till 6,3 miljarder dollar. Det var en ökning med 300 procent sedan 1988.
Av de 21 mest populära filmerna som visades i Tyskland under 1995 hade samtliga producerats i USA.
Sånt här sätter sina spår. För två år sedan ombads 20 000 personer i 19 nationer att jämföra kulturen i olika länder. 41 procent betecknade USAs kultur som enastående eller mycket bra. Inget annat land nådde ens en hälften så hög siffra.
Mediegiganterna ägnar sig till stor del åt TV-produktion. Mest gångbart är nyheter, sport, barnprogram, musikvideor och annan underhållning.
Efterfrågan är enorm. En undersökning från 1996 bland tonåringar i 41 länder visar att de tittar på TV i genomsnitt sex timmar per dag och det är utbudet från USA dominerar.
3/ Den digitala revolutionen.
Digitaliseringen medför att barriärerna mellan telefoni, data och övrig informationsindustri suddas ut. Det underlättar för medieföretag att gå samman med företag inom tele och data.
Värdena i branschen är ohyggligt stora. 1994 beräknades avkastningen från den globala marknaden för “infokommunikation” till 1 500 miljarder dollar. 16 av världens 60 största företag tillhör den här sektorn.
Telekomföretagen smälter samman i allt snabbare takt. I flera fall har dessa jättar lagt under sig hela eller delar av medieföretag. Ett exempel är teleföretaget US West som köpt 25 procent av Time Warner Entertainment.
4/ Nya spelregler.
Medierna är reklambärare och spelar därmed en central roll för marknadsekonomin. Internationella valutafonden är en av de organisationer som arbetar för att kommersiella medieföretag ska få större möjligheter att etablera sig internationellt.
Genom bland annat ett GATT-avtal från 1993 har multinationella företags investeringar över nationsgränserna underlättats och immateriella rättigheter, exempelvis upphovsrätt, fått starkare skydd. Allt till gagn för de bjässar som slåss om världens mediemarknad.
