”Som en terrorbevakning som bara pågår”
Coronakrisen har försatt svenska medier i en ny och mycket krävande situation. Samtidigt som redaktioner töms på medarbetare är nyhetsläget extremt – dag ut och dag in.
Den accelererande coronakrisen är ett på flera sätt extremt nyhetsläge, och mediebevakningen är massiv. Med rätta, säger JMG-forskaren Tomas Andersson-Odén, som tidigare studerat svininfluensabevakningen.
– WHO har sagt att det här är en pandemi och att den är allvarlig, vilket också är de svenska myndigheternas bedömning.
Tomas Andersson-Odén konstaterar också att coronarapporteringen följt det vanliga mönstret i det att medierna först efter en tid började ifrågasätta myndigheternas agerande, efter att inledningsvis ha varit lojala med dem.
– Medierna i en demokrati ska inte vara informationsavdelningar åt myndigheter, utan ge allmänheten så bra information som möjligt men också ställa kritiska frågor för att säkerställa att myndigheterna faktiskt vet vad de gör, och att de gör det på bästa sätt.
På redaktionsgolven innebär coronakrisen en helt ny situation. Charlotta Friborg, ansvarig utgivare på SVT Nyheter kallar läget ”helt extraordinärt”.
– Det finns ingenting som liknar detta under min journalistiska karriär. Det liknar att bevaka en flygkrasch eller ett terrordåd som är pågående, det kommer slag i slag. Vi har varit i konstant breakingläge sedan den 24 februari, då vi drog igång vår direktrapportering i text. Nyheter av det slag som brukar kunna dominera en hel dag kommer det just nu 10-15 av per dag. Jag har aldrig sett något liknande, säger hon.
Publikens behov av nyheter och information tycks omättligt. SVT Nyheters sajt, som behövt uppbemanna rejält, hade enligt Charlotta Friborg rekordmånga åtta miljoner unika besökare vecka 11.
Förutom att göra ett urval ur den globala och nationella nyhetsfloden, har SVT valt att i sin direktrapportering svara på tiotusentals publikfrågor. Enligt Friborg kommer det in flera tusen frågor per dag.
– Vi märker att publikens behov av orientering är stor. Vi ska inte ge folk medicinsk rådgivning eller berätta hur strandsatta resenärer tar sig hem till Sverige, men vi försöker hjälpa folk till rätt instans, att navigera rätt.
Det borde vara en myndighetsuppgift, varför kliver ni in där?
– Det är det, men man ser ju att myndigheternas sajter har haft en del problem och att de haft svårt att hantera det tryck och den trafikvolym som varit. Med den position vi har i medielandskapet kan vi ta de här frågorna till våra myndigheter, makthavare, experter för att få de vettigaste svaren. Vi kan fungera som länk i de här många frågorna, men också ansvarsutkräva både myndigheter och politiska beslutsfattare.
Ni svarar även på enklare frågor, varför lägger ni resurser där?
– Vi har några frågor som har återkommit, som om man kan äta frukt från Italien … Vi har tagit några av dem för att i den här globala krisen kunna ha en slags samlande roll, säger Charlotta Friborg.
– Oerhört många hör av sig. I min mejl har jag folk som undrar hur de ska ta sig hem från Kanarieöarna till hur man vet om man är så sjuk att man behöver stanna hemma från jobbet. Jag har till och med fått mejl om att jag borde kontakta ärkebiskopen för att anbefalla allmän klockringning inför fjärde söndagen i fastan.
Hur länge orkar ni?
– Vi har prio på att klara vår nyhetsleverans, annan rapportering på längre sikt tvingas stå tillbaka. Alle man på däck är vad som gäller just nu. Eftersom så mycket sportevenemang har ställts in finns det fantastiska medarbetare på sporten som mangrant vill rycka in för att stötta nyheterna. Vi får också god hjälp av kollegorna på kulturnyheterna och inte minst de lokala nyheterna.
– Sedan måste vi planera för scenarier där våra medarbetare blir sjuka eller satta i karantän. Om förskola och grundskola stängs får det stora återverkningar på väldigt många av våra medarbetare. Vi vet inte i det här läget hur vi skulle lösa det men vi har börjat planeringen, säger Charlotta Friborg.
SVT Nyheter har precis som andra stora redaktioner valt att hålla nyckelpersoner ifrån varandra, för att säkra organisationen vid sjukdom.
– Det är tufft att arbetsleda bara genom digitala kanaler och telefon. Framför allt är det svårt att ha ett pågående idéarbete.
Man har också glesat ut rejält mellan deskarna, och man försäkrar sig om att alla studiogäster är friska.
Utmaningarna är många. För Charlotta Friborg är en av de största att säkra sans och balans i den intensiva rapporteringen.
– Saklighet, att behålla det kritiska perspektivet och att klara rapporteringen med uthållighet. Det vi är i nu påminner om rapporteringen under ett terrordåd med den skillnaden att extremläget pågår dag efter dag. Detta kräver enormt mycket av en redaktion. Normalläget är satt ur spel.
