SR bland kritikerna när framtidens public service ska avgöras
SR och Unionen ser faror för oberoendet om Public service-kommittén får igenom sina förslag kring framtidens public service. Men det finns också tunga instanser som står bakom flera av förslagen. Det visar den genomgång av remissvar som Journalisten har gjort.
Journalisten har tidigare berättat om delbetänkandet som en enig parlamentarisk public service-kommittén presenterat. Bland annat vill kommittén att en individuell public service-avgift ska ersätta licensen medan tillståndsperioderna förlängs från sex till åtta år. Skatteverket föreslås ta in avgiften via preliminärskatten och medlen ska hållas avskilda från statsbudgeten. De vill även att Radiotjänst i Kiruna avvecklas från 2019.
Att mycket står på spel för public service-företagen står klart. Sveriges Radio är kritiska till flera delar i sitt remissvar som kom in sent under onsfagen och menar bland annat att förslaget att skattefinansiera public service utsätter programbolagens oberoende för risker.
”Det går redan nu att se i den politiska debatten att flera politiker vill börja väga public service anslag mot andra poster i statsbudgeten trots att finansieringen enligt förslaget är tänkt att utgöra ett slutet finansiellt system”, säger SRs VD Cilla Benkö (bilden) i ett pressmeddelande.
SR menar att utredningens förslag att utreda en grundlagsbestämmelse som reglerar programbolagens existens, oberoende och finansiering, är rätt väg att gå.
”Jag delar den bedömningen och menar att det är först när ett sådant skydd införts som diskussionen om alternativa finansieringsformer bör återupptas”, säger Cilla Benkö.
Journalisten har tidigare berättat om Journalistförbundets kritik mot delbetänkandet. Men det finns även andra kritiker. TU ifrågasätter att begreppet ”public service” enbart är något som ska användas för sändningsverksamhet som bedrivs på uppdrag av statsmakten i form av tre statsägda programbolag. Enligt dem fyller andra medier som dagspressen också en viktig public serviceuppgift.
TU tillstyrker dock förslaget om att ersätta den nuvarande radio- och TV avgiften med en individuell ”public service-avgift” men gillar inte förslaget att tillståndsperioden för de tre programföretagen ska vara åtta år, de menar att tre år räcker.
”Det är för det första helt orimligt att fastställa en tidsbestämd tillståndsperiod innan man tydliggjort ramarna för de tre programbolagens uppdrag. Det är för det andra helt uppenbart att med den snabba utveckling av medielandskapet som nu äger rum kan man inte cementera en tillståndsperiod om åtta år. Ingen vet hur medielandskapet ser ut år 2028!” skriver TU i remissen.
Unionen håller med om flera punkter i delbetänkandet, bland annat att dagens finansieringssystem inte längre är hållbart. Men de oroar sig också för programföretagens oberoende.
”Genom att flera ansvarsområden kring medelsindrivningen i utredningens förslag, flyttas från public servicebolagen till statliga myndigheter minskar oberoendet. Det finns också risk att public servicebolagen allt mer betraktas som statsmedia eller att det politiska trycket från allmänheten, att staten ska gå in och påverka innehållet, ökar”, skriver de i sin remiss.
Istället föreslår Unionen att man antingen väljer en obligatorisk hushållsavgift eller obligatorisk individuell avgift.
Bland övriga kritiker finns också Radiotjänst i Kiruna samt Näringslivets skattedelegation. De sistnämnda vill inte ha någon föreslagen public service-avgift och menar att ”utredningen är bristfällig i sin analys av de tillkommande konkurrensfördelar som public service får av en skattefinansiering”.
JK har inga synpunkter medan exempelvis Konsumentverket ställer sig positivt till förslaget att ta in radio- och TV-avgiften via skattsedeln. Även Myndigheten för press radio tv är överlag positiva.
”Förslag till finansiering som presenteras i betänkandet är välkommet. Myndigheten instämmer i kommitténs resonemang om behovet av en moderniserad finansieringslösning som inte är kopplad till apparatinnehav”, skriver de.
Public service rådet anser att kommitténs förslag är väl genomarbetat och delar dess bedömning att nuvarande radio- och TV-avgift behöver bytas ut. Dock menar de att det inte går att ta ställning till en finansieringslösning innan man vet vad som ska finansieras och vad som är skälen till detta.
Bakgrund:
Regeringen beslutade den 20 december 2016 att ge en parlamentarisk kommitté i uppdrag att föreslå ett långsiktigt hållbart och solidariskt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst. Uppdraget omfattar även hur en ändamålsenlig reglering för radio och tv i allmänhetens tjänst kan utformas på kort och lång sikt. Slutbetänkandet ska redovisas senast den 29 juni 2018.
