Gå direkt till textinnehållet

SR- och SVT-klubbarna nöjda med nya avtalet

Det nya löneavtalet för de 2 300 SJF-anslutna journalisterna på Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion är i hamn.

Det nya löneavtalet för de 2 300 SJF-anslutna journalisterna på Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion är i hamn.

-Det är det första av fem avtal som vi ska förhandla om, säger SJFs ordförande Håkan Carlson. Det känns bra att vi kunnat komma överens på SRAO-området.

Avtalet ger minst 8,2 procent på tre år.

Annons Annons

År 1: Den 1 april 1998 höjs månadslönen generellt dels med ett krontal på 320 kronor, dels med 1,3 procent av månadslönen.

Detta år finns ingen lokal pott att förhandla om.

År 2: Från och med den 1 april 1999 fördelas en lokal lönepott på minst 2,6 procent.

År 3: Från och med 1 april 2000 höjs lönerna generellt med 0,7 procent och med ett krontal som motsvarar 0,7 procent av medellönen den 31 mars 2000. Dessutom fördelas en lokal pott på 1,4 procent.

En utvärdering av avtalet ska göras senast den 30 september 1999. Därefter är det möjligt att säga upp det senast den sista december samma år. Det gör att avtalet kan bli tvåårigt om någon av parterna säger upp det.

– Arbetsgivaren har velat lägga ut det mesta av pengarna i en pott medan vi ville ha så mycket som möjligt generellt och i krontal, säger Håkan Carlson. Nu har vi fått det generella under år ett medan potten kommer år två.

Journalistförbundet ser de två första årens löneuppgörelse som en sammantagen enhet.

– Eftersom det inte blir några lokala pottförhandlingar det första året kan vi ägna kraft och tid åt att utbilda de fackliga företrädarna inför pottförhandlingarna år två.

Håkan Carlson är nöjd med avtalet.

– Vi vill ha ett unikt avtal för våra journalister, anpassat till de förhållanden som råder på arbetsplatserna. Nu har vi tagit ytterligare ett kliv för att anpassa avtalet till dagens journalistiska verklighet.

SJF har lyckats få ett lokalt inflytande över de lokala löneförhandlingarna. Inför pottförhandlingarna år två ska de lokala parterna diskutera lönesättningsprinciper.

– Det startar en lokal process där klubbar och sektioner måste diskutera hur de ska fortsätta arbetet.

Under tiden förhandlingarna pågått har klubbarna och arbetsgivaren diskuterat frågor som projektanställningar, schemaläggningsregler samt avlösning av obekväm arbetstid och övertidsersättningar. Det har nu slagits fast att arbetet ska fortsätta för att vidareutveckla och förbättra tillämpningen av avtalet.

Det finns också en del förändringar i de allmänna anställningsvillkorens regler. SJF lyckades till exempel få igenom en bättre skrivning av arbetstidsform 4 (individuell arbetstid) som på sina håll ställt till problem lokalt.

Witold Bieschk, Sveriges Radio-klubben, nämner andra fördelar i avtalet.

– Det är en fördel att reglerna för arbete utomlands numera gäller i hela världen. Det är också bra att den skrivning om kompetensutveckling, som tidigare låg i en bilaga, nu är en del av kollektivavtalet.

Han ser positivt på det utvidgade lokala inflytandet.

– Utrymmet för vårt inflytande har ökat. Nu är det upp till oss att utbilda våra ombud så att vi kan använda oss av de nya möjligheterna.

Liksom Sveriges Radio-klubben är också journalistklubben på Sveriges Television övervägande positiv till avtalet.

– Med tanke på de avtal som träffats tidigare på arbetsmarknaden och med de förutsättningar som rådde innan förhandlingarna inleddes är vi ganska nöjda, säger Helena Nosti, ordförande i SVT-klubben. Jag har inte hört några klagomål. Flera av de fackligt aktiva jag pratat med är glada över att det inte blir några pottförhandlingar i år.

Journalistförbundet har också kommit överens med SRAO om ett nytt praktikantavtal som innebär en skärpning av vilka som tas emot som praktikanter.

– Vi har fått gå med på något sänkt lön för praktikanterna mot att platserna viks för dem som genomgår en längre utbildning. Det blir lättare att få praktikplatser till dem som behöver, säger Håkan Carlson.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler