Gå direkt till textinnehållet
Inför omorganisationen hämtar Lisa Irenius inspiration från techbolagsbranschen, där medarbetarna har större frihet än vad som är normalt på traditionella arbetsplatser.
Foto: Tor Johnsson

Stor omorganisation på SvD möts av försiktig optimism

Svenska Dagbladet kommer att genomföra en stor redaktionell omorganisation – utan uppsägningar. ”Vi har haft lite för många tillfälliga lösningar”, säger chefredaktören Lisa Irenius. Journalistklubben är ”försiktigt optimistisk” inför förändringarna.

Hösten 2024 blåser förändringens vindar över mediebranschen – igen. Ett stort förändringsarbete pågår på Sveriges Television och Aftonbladet, medan Sveriges Radio och Dagens Nyheter har genomfört omorganisationer under våren. I somliga fall av nöd på grund av sparbeting, men flera av förändringarna är strategiska och framtidsinriktade. Även på Svenska Dagbladet pågår just nu ett arbete med en omfattande omorganisation, något som tidningens chefredaktör Lisa Irenius informerat personalen om.

Varför nu?

– Det har inte funnits tid att se över organisationen under de senaste årens brännande nyhetsläge, med pandemi, krig i Ukraina och Mellanöstern. Nu finns det ett andrum.

Annons Annons

Lisa Irenius hejdar sig och höjer händerna som för att värja sig från den uppenbara följdfrågan.

– Ett litet andrum, korrigerar hon. Väldigt litet. Det är fortfarande ett brännande nyhetsläge.

– Vi har många otroligt intensiva år bakom oss och det kommer att fortsätta att vara intensivt, men vi måste få tid att anpassa oss till de förändringar vi ser i omvärlden. Man har pratat om en digital omställning länge, nu ser vi snarare en omställning av det digitala i och med AI-utvecklingen. Samtidigt ser vi att människors beteenden förändras och att mediekonsumtionen av ljud och video ökar. De faktorerna gör att vi behöver skaffa oss bättre organisatoriska förutsättningar än vad vi har idag. Vi har gjort fantastiskt mycket bra saker de senaste åren och vi har också genomfört flera mindre organisationsförändringar, men man kommer till sist till ett läge där det är svårt att bara göra små förändringar här och där. Det har blivit lite väl många tillfälliga lösningar och då behöver man göra en större översyn.

Vad vill du åstadkomma?

– Vi behöver ännu mer digital tillväxt, det är fokus. För att klara det måste vi kunna vara innovativa och nytänkande vad gäller hur en nyhetsupplevelse fungerar, och göra det lättare för medarbetare att jobba tvärfunktionellt och flexibelt. Vi behöver strukturer där det är relativt lätt att ställa om. Sen är det ju viktigt att medarbetare kan ta in nya saker och utvecklas i sin yrkesroll. Och andas.

Får de inte möjlighet att andas idag?

– Haha, jo, det är okej att andas även idag på Svenska Dagbladet. Det jag menar är att de måste få mer tid att lyfta blicken – och ännu större möjligheter att utvecklas. Vi har väldigt många kloka, kunniga medarbetare och vill få deras input. Det är därför vi har gått ut på redaktionen och berättat att den här processen har påbörjats, vi vill att den ska vara transparent.

Hur ska organisationen se ut framöver då?

– Det vet jag inte eftersom vi vill ta in medarbetarnas idéer och förslag först. Jag tror att vi också ska titta på andra typer av organisationer, som techbolag till exempel, där man jobbar lite mer tvärfunktionellt och där medarbetarna ofta har en stor frihet. Medier har varit ganska traditionella arbetsplatser, men jag vill att vi skapar en miljö där människor har makt att påverka själva, där man får utlopp för sin kreativitet, där man kan ta egna initiativ och själv driva utvecklingen. Utvecklingen kan inte drivas uppifrån, det är min övertygelse, säger Lisa Irenius.

Samtidigt finns det ganska tuffa produktionskrav för en nyhetstidning, hur ska medarbetarna hinna?

– Det är en utmaning. Det kommer alltid att finnas en spänning mellan de två dimensionerna av nyhetsarbetet, men vi måste försöka skapa bättre förutsättningar för kreativt arbete.

Svenska Dagbladets chefredaktör Lisa Irenius vill utöka tidningens poddsatsning. Foto: Tor Johnsson

Du nämnde ljud och video. Vill du satsa mer på dem?

– Vi vill satsa på ljud framför allt. Vår podd Blenda har varit väldigt framgångsrik med många lyssnare. Vi vill nå ännu fler.

Jag såg att ni utöver Blenda har en ny poddflik som heter ”SvD Dokumentära berättelser”. Är det en ny satsning eller bara en ny vinjett?

– Blenda är ett särskilt format och koncept för ljuddokumentärer, men vi utvecklar nu också vårt ljudberättande på flera sätt, bland annat genom att göra dokumentära berättelser utifrån textpubliceringar. Vi märker att vi når ut till nya personer som inte har upptäckt den här journalistiken i textformat. Det är väldigt intressant. Kan vi ge publiken möjlighet att ta del av vår journalistik på olika sätt? Det är något vi tittar på nu.

Hur är det med video då?

– Vi vet att den yngre generationen ser mycket video och vi har också SvD Kompakt som fungerar lite som en experimentlåda för oss och där vi gör en hel del video. Vi har också precis lanserat en videosnurra på SvD.se. Video är en viktig del men inte ett stort fokus.

Det är svårt för journalistklubbens ordförande Fredrik Tideman att komma med ett omdöme om omorganisationen eftersom det inte finns något konkret förslag att ta ställning till ännu:

Fredrik Tideman

– Däremot kan man säga att vi från styrelsens håll håller oss försiktigt optimistiska kring planen att genomföra en omorganisation. Vi ser också saker som kan förbättras, bland annat när det gäller hur vi samarbetar på redaktionen och får möjlighet att testa nya saker, säger Fredrik Tideman.

Har klubben skickat med något önskemål till arbetsgivaren?

– Ledningen har träffat alla avdelningar och pratat med medarbetare om vad som behövs framåt. Man har hämtat in tankar och idéer kring omorganisationen. Det är bra, och vi hoppas att ledningen gör det igen när det finns något mer konkret för medarbetarna att förhålla sig till. Det är en potentiellt väldigt stor omorganisering som ledningen tänker sig, och då blir det viktigt att folk får komma till tals.

– Sedan finns de vissa grundläggande saker som behöver vara på plats, vi har ganska många vakanser som behöver tillsättas för att få stabilitet i organisationen, till exempel.

Det kanske tydligaste exemplet på ett organisatoriskt problem på SvD på senare tid är webbredaktionen, där sju av åtta är vikarier och där webbredaktörer flera kvällar har tvingats att sitta helt ensamma på redaktionen och ansvara för sajten. Den ordinarie bemanningen är i stor utsträckning utlånad till olika projekt. Belastningen har varit hård, vilket Journalisten berättade om i våras. Flera personer uppger att situationen fortfarande är pressad.

– Det är inte lika akut nu som i våras eftersom vi har sett till att täta till luckor i kvällsschemat, men problemet är absolut inte löst, det kan det inte vara när sju av åtta i en arbetsgrupp är vikarier, säger SvDs HR-chef Maria Rimpi.

Maria Rimpi hoppas att lösningen kommer med den nya omorganisationen:

– I stället för att lappa och laga som vi kanske har gjort bitvis de senaste åren så ska vi bygga om så att vi har den organisation vi behöver. En av de viktiga grundprinciperna vi jobbar efter är att det ska vara en hållbar organisation. Det ska finnas tid att andas och att utvecklas.

Journalistklubbens ordförande Fredrik Tideman hoppas att problemen på webbredaktionen kan lösas snabbare.

– Min bild är att det är lite samma läge som det var i våras, och det är inte bra. Vi har pratat med ledningen om det vid flera tillfällen. Nu verkar man invänta den stora omorganisationen, men vi vet inte om det kommer att lösa problemen, eftersom det inte finns några konkreta schemaändringar på bordet, säger Fredrik Tideman.

Kommentarer

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Fler avsnitt