Stor oro för journalistikens framtid

 

Den senaste tidens dystra besked om stora nedskärningar på bland annat Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad och Stampen och nedläggningen av alla TV4s lokalredaktioner är inte bara ytterligare led i medieföretagens effektiviseringar och omställningsprogram – de är inledningen på en nedmontering av mediernas kärnverksamhet. Det rådde det enighet om bland branschexperter och medieledare som på flera seminarier i Almedalen under måndagen diskuterade journalistikens framtid.

 

– Jag är djupt oroad över utvecklingen. Det måste finnas en kritisk massa av journalister inne på redaktionerna för att klara av att göra fördjupande journalistik, analyser och granskningar. En redaktion som består av en chefredaktör och några sidplanerare som sedan tar in frilansmaterial för att fylla sidorna kommer aldrig att kunna klara det demokratiska uppdraget, sade Elisabet Bäck, chefredaktör på Katrineholms-Kuriren under ett seminarium arrangerat av Grafiska Företagens Förbund, Tidningsutgivarna och Skogsindustrierna.

 

Seminariet som skulle handla om vilken roll tryckta medier har i valrörelsen, kom till stor del att i stället att handla om journalistikens framtid.

 

– Just nu klarar vi inte ekonomiskt omställning till det digitala, men jag tror att vi kommer att nå dit. Mediet spelar ingen roll, det är innehållet som är viktigt. Vill läsarna och tittarna ha sina nyheter via röksignaler, då kommer vi att ordna det, sade Charlotta Friborg, chefredaktör på Corren.

 

Tidigare på måndagen hölls ett seminarium om hur den regionala medieskuggan påverkar demokratin, med avstamp i TV4s nedläggning av de lokala redaktionerna och SVTs minskade närvaro på vissa orter i Norrland.

Viveka Hansson, programdirektör för samhälle och nyheter på TV4, fick gå i svaromål mot anklagelser om cynism, mot bakgrund av att TV4 de senaste åren gjort goda vinster.

 

– Det är arrogant att säga att detta handlar om cynism. Det är tungt och mycket tråkigt att behöva säga upp så många medarbetare. Vi befinner oss i den här svåra omställningen och vi tror verkligen inte att vi har något annat val, annars skulle vi inte ha gjort så här. Vi har inte klarat omställningen till det digitala och det är det vi måste satsa på nu. Affärsmodellerna hänger inte med. Vi kan inte fortsätta att osthyvla och försämra och försämra. Vi måste ta till drastiska åtgärder, sade Viveka Hansson.

 

– Jag hoppas att det kommer nya sätt att bedriva lokal journalistik och att vi kan komma tillbaka.

 

Sveriges Radios VD Cilla Benkö frågade vart medieägarna tagit vägen i debatten.

 

– Jag är superorolig. Det som händer nu är en fara för demokratin. Public service klarar inte av detta själva och vi kan inte täcka upp för alla de försvunna journalisttjänsterna inom kommersiella medier. Men jag tycker att vi ska sluta skjuta på publicisterna, de gör ofta ett fantastiskt jobb med krympande budgetar. Var är ägarna i diskussionen? Det här handlar om ägaransvar. Journalistik har aldrig varit lönsam, det har alltid varit fråga om att ägarna får intäkter på annan verksamhet och satsar på journalistik därför att det är en central del av demokratin – och där är det ingen skillnad nu som då, sade Cilla Benkö.

 

Panelen lade också ansvar på politikerna, som man ansåg borde ta bort reklamskatten och lagstifta om en enhetlig låg moms för journalistik oavsett plattform – och flera av dem ville se ett utökat och förändrat presstöd.

 

Bo Källstrand, landshövding i Västernorrland, ser redan nu en marginalisering av Norrland i medierna.

 

– Det är risk för att riksrapporteringen om Norrland blir ett slags "Landet runt" fyllt med vardagliga saker men inte allvarliga, eller ett kuriosakabinett med någon farbror som inte får snusa på kommunfullmäktigemötena. Det är allvarligt för demokratin och för intresset för samhällsfrågorna hos allmänheten, sade Bo Källstrand.