Gå direkt till textinnehållet

Stor oro för SVTs lokala sändningar på måndag

På måndag sjösätts den nya omorganisationen av SVT Nyheter, där varje lokalredaktion delas upp mellan online och broadcast. Men fortfarande är mycket oklart, och ute på redaktionerna är oron stor. ”Stressnivån är på max”, säger en medarbetare.

Journalisten berättade i oktober om kritiken mot den stora omorganisationen på SVT Nyheters lokala redaktioner. Omgörningen som började planeras i maj 2019 innebär bland annat att varje lokalredaktion delas upp i två grupper: online och broadcast. Samtliga reportrar placeras i onlinegruppen med en lokal redaktionschef, medan programledarna placeras i broadcastgruppen med en tv-chef på annan ort.

Reportrarna ska producera onlinevideor (voddar) som inte går att sända i broadcast bland annat eftersom de innehåller explainertext stället för speakar och ståuppor. Programledarna och redaktörerna i tv-gruppen ska sedan jobba om voddarna till broadcastformat.

Journalisten har pratat med journalister på flera av SVT Nyheters lokalredaktioner inför den stora omgörningen på måndag.

Annons Annons

Per Lärka, som arbetat på SVT Nyheter Skåne i många år, bland annat som redaktionschef och reporter, är sedan en tid inbytt till Uppdrag granskning.

– Så jag slipper vara med om den här omgörningen, som tur är. Men jag ser ju vad som pågår, och det är mycket märkligt. Det är den största omgörning som SVT har genomfört på många år, men man gör inga torrsändningar. Jag har svårt att förstå hur programledarna och redaktören som ska göra tv-sändningarna ska hinna med, säger Per Lärka.

Rino Rotevatn, reporter på SVT Nyheter Värmland, är kritisk till omorganisationen:

– Det är inget snack om att den oro som folk känt tidigare finns kvar, och den är oförminskad. Jag har varit på SVT i 28 år och har varit med om många omorganisationer, men den här tar priset. Det har varit extremt råddigt. Jag vet att det inte bara är vi reportrar längst ned på golvet som tycker det, utan även högre upp i organisationen, i chefsleden. Man fortsätter att få svar på frågor under sista dagarna. Det här hade kunnat skötas mycket bättre, Rino Rotevatn.

Han är framför allt orolig för situationen på de lokala tv-deskarna:

– Jag som reporter kommer nog att klara mig ganska bra, och kanske får jag till och med en dräglig arbetsbörda. Det är arbetsledarna och tv-deskarna som jag tror får det tufft. Hos oss är det ändå så att många nog känner att det blir rätt skönt att gå in i det här och få hantera problemen i verkligheten, i stället för att prata om dem.

Precis som i Journalistens tidigare reportage om förändringarna vill de flesta SVT-medarbetare vi intervjuar inte ställa upp med namn, något Rino Rotevatn tycker är alarmerande:

– Vi som public service-företag som ständigt kräver att andra ställer upp och pratar har ett klimat där folk inte vågar uttala sig för att de är rädda för repressalier – det är jätteallvarligt. Det är under public service värdighet, säger Rino Rotevatn.

Så här berättar några anonyma medarbetare på SVT Nyheters lokalredaktioner om situationen just nu:

– Rörigt, förvirrat, oklart. Stressnivån är på max. Håll ögonen öppna efter märkligheter lokalt i tv.

– Det här är den sämst genomförda omorganisationen på SVT under min tid i företaget.

– SVT har byggt in sjukdomsrisker i programledartjänsterna.

– Det finns nyanställda medarbetare som aldrig har jobbat med tv förut, som inte har fått utbildning i programmen och de har ingen chef på plats.

– Hos oss är det nära kaos. Vi får inte svar på våra frågor.

Journalistklubbens ordförande Hanna Nyberg bekräftar att det finns oro i organisationen.

– Det är en del oro för att mycket har känts oklart in i det sista, till exempel system för körschema och utbildningar i nya namnskyltar samt vad som ingår i ansvaret för vissa roller. De sista dragningarna som ska få det hela att klarna ska ske idag, vilket är mycket sent, säger Hanna Nyberg.

Det vi hör från medarbetare låter som mer än bara ”en del oro”…
– Det kanske är ett dåligt ord. Det stämmer att det är många som upplever det som ofärdigt och att vi startar forcerat.

– Vi påminner medlemmarna om att omorganisationen ska svara mot publicistiska mål, men också ge en bättre arbetsmiljö och klubben kommer att följa detta noga. Samtidigt vill folk igång nu för det har pratats väldigt länge, sedan i maj. Vi ser också positivt på en del tillfälliga förstärkningar som gjorts av tv-desken där ju klubben flaggat för snål bemanning. Det blev igår klart med förstärkning i sex månader av broadcastdesken, så mycket händer nu. Detta får vi utvärdera och hoppas på att permanenta.

Christina Ågren, programchef för lokala nyheter och minoriteter, säger att hon har stor förståelse för att somliga medarbetare känner oro för omgörningen.

– Det är naturligt att det uppstår viss oro inför en större förändring. Om det är så att någon känner stark stress över detta tycker jag att man ska prata med sin chef om det. Min känsla är att medarbetarna överlag vet vad som förväntas och hur man ska arbeta, och många ser fram emot att detta nu blir av, säger Christina Ågren.

Journalistklubben uppger att det är mycket som känts oklart in i det sista och anser att ni har varit sent ute. Vad säger du om det?
– Jag tror att det kan se olika ut på olika redaktioner. Vissa har arbetat på det här sättet redan, andra har inte det – och då kan det finnas kvar oklarheter kring detaljer på några platser. Jag tycker att vi ska vara ödmjuka inför den kritiken, och det viktiga är nu att vi försöker göra vårt bästa och att vi hjälper varandra. Det är omöjligt att förutse alla situationer innan vi har testat på riktigt.

– Sedan kommer vi att göra utvärderingar varje dag nästa vecka för att se om det finns saker som inte fungerar som tänkt, och då kommer vi skruva på det. Vi kommer sedan att fortsätta att göra noggranna utvärderingar. Meningen är ju att detta ska leda till att vi når ut med mer journalistik till publiken, samtidigt som det ska bli tydligare för medarbetarna vad som förväntas, och därmed mindre stress.

Ett par personer vi har pratat med säger att de tycker att det är märkligt att man inte har gjort några torrkörningar eller torrsändningar. Vad säger du om det?
– Det har gjorts torrkörningar, men jag kan inte svara på exakt hur det har sett ut på varje redaktion.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler