Stora medlemstapp hotar om det blir nej till huvudavtalet

I slutet av maj eller början av juni kommer Journalistförbundets yrkesverksamma medlemmar att få rösta om förbundet ska ansluta sig till det nya huvudavtalet som ska börja gälla i höst. Flera fackligt förtroendevalda uttrycker oro för vad som ska hända med de stora fackklubbarna på Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion om medlemmarna röstar nej och Journalistförbundet står utanför huvudavtalet.

Inom övriga mediebranschen är journalister som vill gå med i facket hänvisade till Journalistförbundet, men på public service-bolagen finns ingen organisationsgräns mot Unionen. Journalisterna på SR, SVT och UR kan välja om de vill gå med i Journalistförbundet eller Unionen, och de kan också fritt byta mellan Journalistförbundet och Unionen. Unionen kommer att skriva under det nya huvudavtalet – och därför uppstår en risk för avtalsshopping om Journalistförbundet står utanför huvudavtalet.

– Om Journalistförbundets medlemmar inte omfattas av det nya huvudavtalet är jag orolig för att vi kommer att tappa medlemmar till Unionen, säger Johanna Lindblad Ahl, ordförande i journalistklubben på Sveriges Radio.

Annons

– Våra medlemmar vill förstås vara med i Journalistförbundet, men det är inte konstigt om man också ser till sina egna intressen. Det nya huvudavtalet innehåller ekonomiska fördelar för den som vill fortbilda sig och stöd till den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist.

Rebecka Mårtensson, ordförande i Sveriges Televisions journalistklubb är säker på att ett nej till huvudavtalet kommer att leda till medlemstapp i någon utsträckning.

– Men jag är ändå inte orolig för klubbens framtid. Våra medlemmar identifierar sig som journalister och vill vara med i yrkesförbundet för journalister, säger Rebecka Mårtensson, ordförande i journalistklubben på SVT.

SVTs och SRs journalistklubbar har sammanlagt ungefär 2 000 medlemmar.

Ulrika Hyllert var ordförande i journalistklubben på Sveriges Radio innan hon blev förbundsordförande. Foto: Tor Johnsson

Även Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert befarar att förbundet ska tappa medlemmar på public service-bolagen om det uppstår för stora skillnader mot villkoren för Unionens medlemmar. Hon har sett det hända förut, när hon var ordförande i SRs journalistklubb.

2013 gick Unionen med på förändringar i tidsgränserna för programanställda på public service, som gjorde det möjligt för journalister som var medlemmar i Unionen att jobba för SVT, SR och UR i fyra år som programanställd utan att få en fast anställning. Samtidigt var gränsen hos Journalistförbundet två år. Det ledde till att många programanställda valde att lämna Journalistförbundet för att få jobba kvar några år till.

– På P3 Nyheters redaktion där det jobbade många programanställda hade vi plötsligt inga medlemmar. Många sympatiserade med oss och tyckte att det var bra att Journalistförbundet tog strid för bättre anställningstrygghet, men samtidigt ville de förstås arbeta några år till på SR och då var de tvungna att bli medlemmar i Unionen, eller bli oorganiserade. Det var inte något konstigt val att göra som individ, minns Ulrika Hyllert.

2017 gick Journalistförbundet med på samma tidsgränser som Unionen hade och då återvände medlemmarna.

– De kunde till och med bilda en liten sektionsstyrelse på P3 Nyheter, och de upptäckte ganska snabbt att arbetsgivaren betalat ut för lite OB och övertid, och kunde förhandla om dåliga scheman. Vanligt fackligt arbete helt enkelt, som kräver att man har medlemmar på plats.

– Så ja, jag är orolig för att det kommer att bli ett medlemstapp på public service-klubbarna om medlemmarna röstar nej till det nya huvudavtalet.

Kommer journalistklubbarna på public service att överleva om det blir ett nej till huvudavtalet?
– Jag vet ärligt talat inte. Det stora tappet vi fick 2013 rörde bara personer med programanställning. Nu handlar det om villkoren för alla medlemmar som behöver omställningsstöd vid uppsägning eller vill fortbilda sig, och jag tror att många av våra medlemmar är intresserade av att fortbilda sig.

Fakta

Medlemsomröstning om huvudavtalet

I slutet av maj eller början av juni kommer Journalistförbundets yrkesverksamma medlemmar att få rösta om förbundet ska ansluta sig till det nya huvudavtalet som ska träda i kraft i höst. Omröstningen blir beslutande om fler än 50 procent röstar och annars rådgivande. Det är kongressen som förra året beslutade om en medlemsomröstning.
 

Fakta

Nya huvudavtalet: mer studiestöd och fler undantag

Om lagändringarna går igenom som väntat i sommar kommer ett nytt offentligt studiestöd, ”omställningsstudiestödet” att införas i höst, som ersätter den som vill utbilda eller fortbilda sig under max ett års tid med 80 procent av lönen upp till 4,5 inkomstbasbelopp. Genom det nya huvudavtalet kompletteras stödet i stället upp till 5,5 inkomstbasbelopp – dessutom kan de som omfattas av huvudavtalet få 65 procent av inkomsten upp till tolv inkomstbasbelopp.

Det innebär att den som tjänar 43 000 kronor i månaden (snittlönen bland klubbmedlemmar på SVT) kan få drygt 20 000 kronor i månaden före skatt under utbildningstiden i upp till ett år genom det statliga omställningsstudiestödet. Om man omfattas av det nya huvudavtalet får man i stället cirka 28 000 kronor i månaden före skatt.

För den som tjänar 31 000 kronor blir det statliga studiestödet också cirka 20 000 kronor i månaden, men om man omfattas av huvudavtalet får man närmare 25 000 kronor i månaden under utbildningstiden.

Huvudavtalet kan också ge arbetsgivaren större möjligheter att göra undantag från turordningsreglerna vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Turordningsreglerna innebär att de som varit anställda kortast tid vid företaget är de som ska sägas upp först vid en nedbemanning. Undantagen innebär att arbetsgivaren kan undanta ett visst antal nyanställda från reglerna; dessa får behålla sina anställningar medan personer med fler anställningsår blir uppsagda.

Saknas huvudavtal får arbetsgivaren göra undantag för tre personer, enligt det lagförslag som väntas antas i sommar.

Med huvudavtalet får arbetsgivaren undanta tre tjänstemän samt tre arbetare per driftsenhet (om det bara finns en driftsenhet får fyra undantag göras). Vid stora varsel om uppsägningar kan arbetsgivaren genom huvudavtalet i stället välja att undanta 15 procent av det totala antalet som ska sägas upp.