Storm kring PO

Turbulensen startade när Aftonbladet publicerade ett kort stycke ur ett icke offentligt utlåtande, där Allmänhetens pressombudsman, PO, argumenterar för att Expressen ska klandras för artiklar där Jan Guillou utpekas som sovjetisk agent. Guillou hade PO-anmält tidningen för publiceringen, som han anser innebär att han anklagas för att ha varit spion.

Att POs uttalande publicerades i Aftonbladet berodde på okunnighet om att uttalandet var hemligt, enligt uppgifter till Journalisten.

Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, reagerade starkt mot POs inställning.

– Expressen har verkat inom det pressetiska systemet i 40 år. Men trots att vi det senaste året har halverat antalet anmälningar och PO-fällningar, så finner vi det tyvärr inte längre meningsfullt att underställa Yrsa Stenius vår argumentation. Så vi kommunicerar med PON istället, tills dess vi har en ny PO.

Nämnas bör att Yrsa Stenius tidigare i många år varit anställd på Expressens konkurrent Aftonbladet.

Trots sin hårda kritik mot Stenius kräver Thomas Mattsson inte uttryckligen att hon ska avgå.

– Det är väl närmast en fråga för Pressens samarbetsnämnd att säkerställa hur förtroendet för PO-ämbetet ska återupprättas.

Ännu en missnöjesyttring mot PO kom efter att Arbetarbladet och Gefle Dagblad fällts av Pressens opinionsnämnd, PON, för artiklar om en man som misstänks ha anlagt en hotellbrand i Gävle för fem år sedan.

Gävletidningarnas chefredaktörer förklarade att de varken tänkte publicera PONs utlåtande eller betala straffavgift om de inte fick trovärdiga motiveringar till besluten. I lördags ändrade de sig och beslutade att trots allt publicera PONs beslut.

– Vi är kritiska mot POs bedömning därför att den vänder upp och ner på de pressetiska begreppen genom att påtala att vi utpekat en misstänkt brottsling så att han kan bli identifierad i en mindre krets, säger Christina Delby Vad-Schütt, chefredaktör på Gefle Dagblad.

– Vi har skrivit att han är en 29-årig man från Uppsala, en stad med 200 000 invånare.

Christina Delby Vad-Schütt och hennes kollega på Arbetarbladet vänder sig också starkt emot att PO väger ihop publiceringar i två olika tidningar och kommer fram till exakt samma bedömning av båda fallen.

– Vi har stor respekt för det pressetiska systemet, men PO-ämbetet måste få bättre reglering, säger Christinna Delby Vad-Schütt.

De tre tidningarnas reaktioner oroar branschföreträdare som Journalisten talat med.

– Det är olyckligt att tidningar inte respekterar en inrättning som har karaktären av hedersdomstol, säger Tidningsutgivarnas VD Anna Serner. Det underminerar trovärdigheten för systemet. Har vi accepterat en självreglering av pressetiken i stället för lagstiftning måste vi också följa besluten.

Torbjörn von Krogh, föreståndare för Simo, Institutet för mediestudier, tycker också att situationen är olycklig.

– Det är många som inte tar ansvar för systemet, som bygger på att ett ärende blir offentligt först när det prövats av PON. von Krogh betonar att systemet står och faller med att tidningarna följer systemets regler.

– Det har uppstått som ett sätt att skydda sig mot statsmakterna lagstiftar om pressetik.

Torbjörn von Krogh påminner också om de pressetiska instansernas rollfördelning. PO är allmänhetens ombudsman och har alltid varit mer benägen att klandra tidningar än vad PON varit.

Britt Börjesson, medieforskare på JMG, konstaterar att det inte är första gången som det pressetiska systemet krisar.

– Rollen som PO är mycket delikat och svårhanterlig och det kommer ibland anklagelser om jäv. Jag tror på Yrsa Stenius när hon uppger att hon inte känner Jan Guillou. Men om inte andra gör det uppstår en grogrund för debatt och ifrågasättande av hennes agerande.

PO förväntas å ena sidan kunna branschen, å andra sidan inte vara jävig. Därför utsågs tidigare ofta en jurist till PO, men det ledde ibland till kritik mot en alltför formell och regelstyrd tillämpning av pressetiken.

Britt Börjesson tycker att huvudmannen för det pressetiska systemet, Pressens samarbetsnämnd, har lyckats hitta publicister med hög integritet som fungerat bra som PO.

– Även nuvarande PO har hög integritet, men jag är förvånad över att hon inte överlät Guillous anmälan mot Expressen till biträdande PO. Så gjorde Pär Arne Jigenius under sin tid som PO. Han tog aldrig hand om ärenden som rörde tidningar i Göteborg.

Börjesson hoppas att debatten kan föra något gott med sig.

– En kris kan vara bra för systemet, som måste leva och utvecklas.

Expressens Thomas Mattsson välkomnar nya tankegångar.

– Debatten om en Medieombudsman är intressant, säger han. Men en diskussion om det framtida pressetiska systemet förs lämpligen med en stark och engagerad PO, och därför ligger väl den frågan lite på is för min del just nu.

Ulrika Knutson, ordförande i Pressens samarbetsnämnd, påpekar att det inte är ovanligt att en självständig och stark PO blir ifrågasatt av kvällstidningar med färgstarka och utagerande chefredaktörer och en färgstark journalistik. Hon är mer förvånad över Gävletidningarnas agerande. Deras hot om bojkott mot PO och PON innebär ett kraftigt ifrågasättande av hela det pressetiska systemet, menar Ulrika Knutson som undrar varför inte landets publicister tar till orda i frågan.

– Den uteblivna debatten bekymrar mig nästan mer än själva fallen.

PO Yrsa Stenius känner sig inte drabbad av påhoppen:

– Thomas Mattssons bojkott mot PO drabbar inte i första hand mig utan anmälarna. Proceduren i hanteringen av anmälningarna är att tidning och anmälare utbyter skrivelser och för en dialog via PO som bereder ärendena.

Kunde du inte ha överlåtit handläggningen till biträdande PO?

– Den som väljs till PO ska ha integritet att klara av att göra sådana bedömningar.

Yrsa Stenius kallar Gävletidningarnas agerande "en treåringstrotsig obstruktion".