Straffskärpning för hot mot journalister kan få ”marginell effekt”

Det har gått två månader sedan betänkandet ”En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner” överlämnades till justitieminister Morgan Johansson och kultur- och demokratiminister Jeanette Gustafsdotter. I betänkandet, som välkomnades av mediebranschen, föreslås att hot mot någon ”på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik” ska utgöra en straffskärpningsgrund.

För två veckor sedan bjöd kulturministern in representanter för mediebranschen till ett två timmar långt rundabordssamtal om hat och hot mot journalister. För första gången var också en representant för Åklagarmyndigheten närvarande: Fredrik Ingblad, kammaråklagare i Västerås och ämnesspecialist på hatbrott. Han menade att den föreslagna straffskärpningen kommer att få begränsad effekt.

– Straffet för ofredande eller olaga hot mot journalister skulle höjas från 50 till 70-80 dagsböter eller från en månads fängelse till en och en halv. Det blir en ytterst marginell effekt, säger Fredrik Ingblad till Journalisten.

Annons

Han menar att lagändringen ändå skulle kunna leda till att fler åtalas för hot mot journalister.

– Om lagstiftaren genomför straffskärpningen skulle det kunna leda till att Åklagarmyndigheten omorganiserar för att kunna arbeta mer systematiskt med denna typ av brott. Men vill man ha en mer betydande straffskärpning, skulle det behövas ett särskilt brott.

Fredrik Ingblad jämför med brotten olaga förföljelse och grov kvinnofridskränkning, som införts för att höja straffet för en gärningsman som begår upprepade snarlika brottsliga handlingar mot en och samma person.

– Vill man ha en mer radikal straffskärpning skulle en sådan sorts lagstiftning kunna vara en väg framåt. Därmed inte sagt att jag förespråkar det – vad som är rätt får andra avgöra. Det här är mina egna tankar kring hur man åstadkommer en straffskärpning, om det är det politikerna vill se, säger Fredrik Ingblad.

Förbundsordförande Ulrika Hyllert. Foto: Tor Johnsson

Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet och Gert Lundstedt, ordförande i Frilans Riks samt ledamot i förbundsstyrelsen, deltog också i rundabordssamtalet.

De beskriver mötet som viktigt, och Åklagarmyndighetens analys som delvis överraskande.

– Polisen har ändrat sin organisation de senaste åren. Det som blev tydligt på mötet var att åklagarsidan behöver göra detsamma. De behöver organisera sig så att det finns en kompetens i de här frågorna. Vi vet att det finns åklagare som inte vågar väcka åtal just eftersom man inte har kompetens på området. Polisen har en grupp som hanterar demokrati- och hetslagstiftningen, men det har inte åklagarsidan gjort. Men jag tror att det var flera som tappade hakan när åklagaren beskrev konsekvenserna av straffskärpningen, säger Ulrika Hyllert.

– Demokrati- och hatbrottsgruppen hos polisen har sagt samma sak, att straffskärpningen inte kommer att ha någon som helst effekt. Det är förstås bra med en straffskärpning, med det måste bli resultat också, säger Gert Lundsted,t. Frilansar anmäler, men märker att det händer inget –förundersökningarna läggs ned. Det här skadar förtroendet för politiken och polisen. Det måste finnas en mening med att anmäla.

Under rundabordssamtalet diskuterades också hur tonläget i sociala medier driver fram hot och hat mot journalister.

Gert Lundstedt, ledamot i förbundsstyrelsen och ordförande i Frilans Riks. Foto: Tor Johnsson

– Det här är en attitydfråga, och en djup fråga, och svår att komma till rätta med. Det är inte bara extremister som uttalar hot, utan det är ofta vanliga medborgare, säger Gert Lundstedt.

– Det finns exempel på politiker och personer nära politiken som uttrycker hat precis inom gränsen för vad som är lagligt. Det skapar hatdrev och trakasserier. Det finns ofta en svans som hakar på. Man kan börja med de folkvalda, så har man kommit en bit på väg, säger Ulrika Hyllert.

Helle Klein, ordförande i Sveriges Tidskrifter och chefredaktör på Dagens Arbete, föreslog under rundabordssamtalet ett ekonomiskt stöd till mindre redaktioner och frilansjournalister som behöver investera i säkerhet.

Helle Klein, ordförande i Sveriges Tidskrifter. Foto: Tor Johnsson

– Jag vet från egen erfarenhet att det kostar väldigt mycket pengar att anlita privata säkerhetsbolag. Mindre tidskrifter och ensamma frilanskrönikörer har ingen möjlighet att vidta de säkerhetsåtgärder som krävs eftersom det är för dyrt, säger Helle Klein.

– Det är osmakligt att skyddet av den fria journalistiken kostar pengar. Ett statligt säkerhetsstöd som mindre mediebolag kan söka för till exempel stärkt skalskydd eller livvaktsskydd skulle kunna vara ett sätt för staten att värna journalistiken, när rättsväsendet inte klarar av det.

Journalistförbundet anser att ett nytt säkerhetsstöd är en intressant idé.

– Kan man anslå medel för dem som saknar möjlighet att betala för säkerhet? Jag tycker att det är värt att undersöka hur ett sådant stöd skulle kunna utformas, säger Gert Lundstedt.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter kom inte med några löften under rundabordssamtalet.

– Det var ett väldigt bra samtal och vi håller på med en utvärdering, säger Jeanette Gustafsdotter till Journalisten.

– Jag tycker att det var en intressant diskussion kring straffskärpningen och frågan om hot mot journalister bör få en egen brottsrubricering. Vi kommer att utvärdera allt.

Jeanette Gustafsdotters trovärdighet i frågor kring hat och hot mot journalister är hög eftersom hon själv var med och lobbyade politiker och polisledningen för att få upp frågorna på bordet när hon var vd för Utgivarna 2012-2015. Nu är det upp till bevis, menar Journalistförbundet.

– Om vi inte får se ett förslag de kommande månaderna blir vi besvikna, säger Ulrika Hyllert.