Studie: Etiska bedömningar påverkas av närhet
Närheten till dramatiska händelser påverkar journalisters etiska bedömningar. Det visar en studie vid Göteborgs universitet som gjordes efter terrorattentatet i Stockholm 2017.
Efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm 2017 skickade medieforskare vid Göteborgs universitet ut en enkät till journalister och allmänheten för att få reda på hur rapporteringen uppfattades av de olika grupperna.
Studien publicerades för några veckor sedan, i tidskriften Journalism studies.
– När vi analyserade svaren blev det tydligt att det vi kallar situationsbundna faktorer spelar roll för journalisters etiska överväganden, säger Marina Ghersetti, som tillsammans med kollegan Bengt Johansson genomfört studien, i ett pressmeddelande.
Det man kunde se var att ju närmare händelsen man kom, desto mindre kritiska hade journalister varit.
Framför allt när det gällde intervjuer med ögonvittnen.
– Några av dem som intervjuades i direktsändning var uppenbart i chocktillstånd. Både journalister med distans och svaranden ur allmänheten ansåg att det var fel att ha med dessa personer i direktrapporteringar, säger Marina Ghersetti.
Forskarna ställde också frågor gällande publicerade rykten om skottlossning på Fridhemsplan, som skedde samtidigt med terrordådet, utifall det var rätt att tidigt gå ut med namn och bild på den förmodade förövaren.
Men också vad man ansåg om att namn på offer för attentatet publicerades först tre veckor efter händelsen.
Det visar sig att alla som svarade var kritiska till liverapporteringen med chockade ögonvittnen och publiceringen av rykten om skott på Fridhemsplan.
Allmänheten var mindre kritisk till den tidiga publiceringen av förövarens namn. Å andra sidan tyckte den gruppen att media dröjde för länge med att publicera namn på offer.
Enkäten gick ut till 2 555 journalister med 1 092 svarande, vilket motsvarar 43 procent.
