Gå direkt till textinnehållet

Sulf bytte åsikt för att bli läst i DN

Universitetslärarförbundet Sulf ville till varje pris ha in en artikel på DN Debatt före regeringens budgetmöte.– För att få in artikeln gick vi ut med ett annat budskap än det vi egentligen står för, uppger Sulfs förbundsordförande Staffan Hellberg.

Universitetslärarförbundet Sulf ville till varje pris ha in en artikel på DN Debatt före regeringens budgetmöte.

– För att få in artikeln gick vi ut med ett annat budskap än det vi egentligen står för, uppger Sulfs förbundsordförande Staffan Hellberg.

Den 8 februari hade Sulf och Saco en artikel på DN Debatt där man föreslog att regeringen skulle krympa antalet platser vid de mindre högskolorna och istället satsa på universiteten.

– Min åsikt är självklart att regeringen borde bygga ut både högskolor och universitet, säger Staffan Hellberg. Jag vill inte att man minskar antalet platser på mindre högskolor.

Det Staffan Hellberg framförde på DN Debatt går alltså stick i stäv med vad han egentligen tycker.

– Det var dumt men vi måste spela med och vara provokativa annars kommer vi inte med i debatten, säger han.

En viktig orsak till utspelet var enligt Staffan Hellberg regeringens nära förestående överläggningar om vårbudgeten.

– Det gällde att få ut budskapet innan de satte igång. Det här visar väl att DN Debatt fått en alltför dominerande ställning, det vore bra om beslutsfattarna läste GPs debattsida någon gång.

Sulfmedlemmar på mindre högskolor blev givetvis upprörda. På sin hemsida skriver Sulfs styrelse att artikeln ”kom att få en utformning som ger en felaktig uppfattning om förbundets policy”.

Sacos VD Anders Lönnberg vill tona ner affären. Han säger att Saco i debattartikeln inte alls krävt krympning av mindre högskolor.

– Vi skrev att regeringen kan få fram mer pengar genom att minska antalet platser vid högskolorna. Men vi betonade att vi egentligen inte vill föreslå det, utan känner oss tvingade till det på grund av de små anslagen, uppger Anders Lönnberg.

Rubriken lyder ”Krymp högskolorna på landsorten” och i ingressen anges att det rör sig om krav från Saco och Sulf.

I själva verket är det DN Debatt som skrivit rubriken och ingressen.

DNs debattredaktör Mats Bergstrand tycker att rubrik och ingress i det här fallet har full täckning. Han säger att han ibland spetsar till nyheter i rubrik och ingress för att locka läsare.

– Men alla kan gå till debattartikeln och kontrollera vad vi gjort för tillspetsningar. Det är en viktig skillnad jämfört med en vanlig journalistisk text där hela materialet bygger på andrahandsuppgifter.

Sen ett tiotal år har DN Debatt enorm betydelse för samhällsdebatten. Enligt tidningen Vision tar PR-byråer runt 40 000 kronor för att utforma texter så att de kan tänkas platsa på DN Debatt.

Inte minst historien med Sulf illustrerar den hysteri som uppstått kring DNs debattsida. Mats Bergstrand anser att den stora genomslagskraften för DN Debatt till stor del bygger på att redaktionen är bra på att tydligt lyfta fram nyheter ur artiklarna.

Ibland lite väl tydligt kanske.

För ett par år sedan skrev medicine doktorn Staffan Lindeberg på DN Debatt om fett och hjärtinfarkter. I förbigående nämnde Lindeberg att mjölksocker kunde vara farligt. Om det stämde, skrev Lindeberg, skulle minimjölk vara skadlig medan fet ost inte vore lika farlig som man tror.

DN Debatt satte rubriken: ”Mager mjölk lika farlig som fet”. Nyheten drogs även på löpet och Staffan Lindeberg fick ägna mycket tid åt att tona ner den hypotes han nämnt i texten.

– Staffan Lindeberg är en av landets mest aktade vetenskapsmän inom sitt område, framhåller Mats Bergstrand. Om han skriver så får han räkna med att vi som journalister drar på den biten.

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler
Annons

Senaste numret