Svagt intresse för omskolning – bara 20 har sökt nya stödet

Intresset för att vidareutbilda sig inom yrket eller byta yrkesbana har varit lågt bland journalister sedan det nya omställningsstudiestödet infördes den 1 oktober 2022. Det visar statistik som Trygghetsrådet (TRR) tagit fram för Journalistens räkning.

Totalt har 95 journalister anmält intresse för omställningsstudiestödet hos TRR. Av dem har 58 gått vidare och velat ha ett yttrande från TRR till Centrala studiestödsnämnden (CSN), som ansvarar för utbetalningar av stödet.

Fem av de 58 har fått avslag eftersom TRR gjort bedömningen att de utbildningar journalisterna velat gå inte skulle ”stärka deras ställning på arbetsmarknaden”, som är ett krav för att få stödet. Tre har inte skickat fullständiga ansökningar och har därför inte fått något yttrande. 50 har fått positiva yttranden från TRR. Av dem har 30 sökt för vidareutbildning inom journalistiken medan 20 sökt för att omskola sitt till andra yrken.

Annons

– Det är lite vanligare i den här gruppen att man vill ha vidareutbildning snarare än omskolning, än vad det är i andra grupper, säger Erica Sundberg (bilden), operativ chef på TRR.

Är 50 yttranden till CSN mycket eller lite med tanke på hur många yrkesverksamma journalister som finns?
– Jag skulle säga att intresset är svagt. Inom yrkesgruppen media och design har vi fått 270 intresseanmälningar, av dem är alltså bara 95 journalister, och strax över hälften av dem har fått ett yttrande och av dem är det bara 40 procent som velat omskola sig. Det är en tydlig signal om att det inte finns ett större intresse bland yrkesverksamma journalister att byta jobb. Det kan det ju finnas olika skäl till.

Omställningsstudiestödet är till för vuxna som befinner sig mitt i arbetslivet och vill bredda sin kompetens antingen genom att fortbilda sig inom yrket eller byta yrke. För att få stödet måste man vara mellan 27 och 62 år och ha arbetat sammanlagt minst åtta år av de senaste 14 åren.

TRR hanterar bara anställda hos kollektivavtalsanslutna företag medan frilansar med egen firma söker stödet via Offentliga Omställningsorganisationen (OOO) hos Kammarkollegiet. OOO samlar i dagsläget inte in någon information om bransch/yrke och det finns därför inga uppgifter om hur många frilansjournalister som har sökt stödet.

Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson

Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert är inte förvånad över att intresset för det nya studiestödet har varit svagt:

– Jag hade blivit förvånad om det funnits ett stort intresse under det första året med det nya stödet.

Varför?
– Av flera skäl. Den största anledningen kanske är att stödet fortfarande är ganska nytt och det är ett ganska stort livsbeslut att omskola sig till ett annat yrke, det kan man behöva fundera på ett tag.

Intresset för att skola om sig till ett annat yrke har sannolikt minskat i takt med sjunkande arbetslöshet bland journalister och att Arbetsförmedlingen numera klassar journalist som ett bristyrke. Arbetslösheten bland journalister har varit rekordlåg under 2022 och 2023 och de sparpaket som genomförs i år har man inte sett effekterna av än, vare sig i form av ökad arbetslöshet eller fler som söker in till utbildningar. 

– Fram till i våras anställdes det i branschen, man startade nya redaktioner och det fanns en stor framtidstro. Då går man kanske inte och överväger att byta yrke, säger Ulrika Hyllert.

– När det gäller de kortare utbildningarna finns det i våra kollektivavtal redan en fantastisk möjlighet till vidareutbildning inom yrket via Fojo, och de utbildningarna får man gå på betald arbetstid. Det är inte många andra yrkesgrupper som har den möjligheten.

Ulrika Hyllert pekar också på att det finns möjlighet till andra kortare utbildningar och kurser genom TRR och man kan också få korttidsstöd utöver omställningsstudiestöd, samt att det finns många journaliststipendier inom Journalistförbundet, Journalistfonden och Publicistklubben.

– Behovet av kortare utbildningar tillgodoses redan till viss del och det skulle också kunna vara en förklaring till varför intresset för omställningsstudiestödet är lägre bland journalister, säger Ulrika Hyllert.

Att intresset för stödet är högre i andra yrkesgrupper kan också bero på vilka utbildningar som är tillgängliga.

– Jag vet att det är många inom vårdyrken som har valt att ta omställningsstudiestödet för att bli till exempel specialistsjuksköterska. För vissa yrkesgrupper finns det utbildningar som är givna, men så ser det inte ut för journalisterna.

Journalistförbundet, Almega och Medieföretagen har inlett ett gemensamt arbete för att undersöka kompetensbehoven i olika branscher kopplat till behovet av utbildningar.

– Om det skulle finnas nya terminsutbildningar i till exempel databasjournalistik, programmering för journalister eller AI som arbetsverktyg tror jag att intresset för fortbildning skulle vara större bland journalister.

Omställningsstudiestödet var det tyngsta argumentet för att rösta ja i medlemsomröstningen förra året. Nu visar det sig att intresset inte är särskilt stort för stödet. Vad säger du om det?
– Omställningsstudiestödet blir viktigare när det blir sämre tider. Vi vet att TRRs stöd var viktigt för en stor grupp journalister under de stora uppsägningarna runt åren 2012-2018. Det är för tidigt att utvärdera omställningsstudiestödet efter bara ett år, utifrån att konjunkturen växlar. Vi behöver se tiden an. Jag tror att stödet kommer att spela en större roll framöver.
 

Fakta

Trygghetsrådet
Kollektivavtalsstiftelsen Trygghetsrådet (TRR) är en omställningsorganisation för tjänstemännen inom privat sektor. TRR arbetar på uppdrag av Svenskt Näringsliv och PTK och erbjuder vägledning, rådgivning och ekonomiskt stöd för medarbetare som blivit av med jobbet. TRR erbjuder också stöd till företag och fackligt förtroendevalda. Drygt 30 000 företag med 1,1 miljoner anställda tjänstemän är anslutna.

Omställningsstudiestödet
Det nya huvudavtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK som Journalistförbundets medlemmar röstade ja till i juni 2022 medförde dels att arbetsgivaren får göra fler undantag från turordningsregleringa vid uppsägningar, dels ett kompletterande ekonomiskt stöd till personer som vill utnyttja det nya statliga omställningsstudiestödet för att fortbilda sig inom yrket för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden, eller utbilda sig till ett annat yrke.

Det statliga stödet är 80 procent av inkomsten med ett tak på 4,5 prisbasbelopp – som mest 21 300 kronor i månaden före skatt. Med det kompletterande stödet i huvudavtalet blir taket i stället cirka 45 000 kronor. Den som har en månadslön på 43 000 kronor i månaden får ut totalt cirka 28 000 kronor i månatligt stöd under studierna genom stödet från staten och via huvudavtalet.

Det kompletterande studiestödet och uppsägningsstödet finansieras genom att arbetsgivarna avsätter 0,55 procent av lönesumman på företaget. Staten kompenserar företagen för en del av bortfallet.