Gå direkt till textinnehållet

Svalt intresse för digital-TV på Gotland

Intresset för digital-tv på Gotland visade sig vara svalt. En tredjedel tyckte att det var bra med bytet till digital-tv, en tredjedel ansåg att det var dåligt och en tredjedel ansåg att det var varken bra eller dåligt. Det visar en undersökning som gjorts vid Högskolan i Jönköping.

Intresset för digital-tv på Gotland visade sig vara svalt. En tredjedel tyckte att det var bra med bytet till digital-tv, en tredjedel ansåg att det var dåligt och en tredjedel ansåg att det var varken bra eller dåligt. Det visar en undersökning som gjorts vid Högskolan i Jönköping.

Högskolan i Jönköping har intervjuat ungefär 500 gotlänningarna vad de tycker om övergången till digital-TV. De intervjuades en första gången i juni, i god tid före övergången, och sedan vid övergången i september.

Den dominerande uppfattningen bland gotlänningarna före omläggningen var att digitaliseringen drevs på av statsmakterna och kommunen. Denna åsikt blev alltmer dominerande bland gotlänningarna under övergången. Då klarlades också i lokalpressen att det var myndigheterna på Gotland som erbjudit Gotland som experimentområde.

Annons Annons

Gotlänningarna ansåg därför att staten borde stå för kostnaderna, eventuellt tillsammans med tv-kanalerna, eftersom de tillsammans skulle göra de största vinsterna. Efter övergången konstaterade gotlänningarna att de själva fick stå för allt. De drabbades av nackdelarna och fick bära alla kostnader.

Gotlänningarna konstaterade dock att de fick bättre bildkvalitet. Erbjudanden om fler kanaler var också väntade men där visade man återhållsamhet, trots att själva övergången blev något billigare än man trott. För de flesta stannade den under tusen kronor. En tredjedel tecknade inget abonnemang, en tredjedel valde det billigaste alternativet och en tredjedel valde ett månadsabonnemang på mer än 200 kronor.

I stort sett ansåg gotlänningarna att själva övergången praktiskt sett blev problemfri. Det gick bättre än de väntat.

Undersökningen har gjorts av en forskargruppen vid Högskolan i Jönköping som består av doktoranden Madielene Wetterskog och professorerna Lars-Åke Engblom, Karl Erik Gustafsson och Robert Picard.

pj@journalisten.se

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret