SvD-chef motionerade för solidarisk lönepolitik 1977 Det var annorlunda då
Mats Johansson, tillträdande politisk chefredaktör på obundet moderata Svenska Dagbladet, var en gång fackligt engagerad i Journalistförbundet. Till kongressen 1977 lämnade han in en motion där han försvarade den solidariska lönepolitiken och förordade ett löntagarkapital.
Mats Johansson, tillträdande politisk chefredaktör på obundet moderata Svenska Dagbladet, var en gång fackligt engagerad i Journalistförbundet.
Till kongressen 1977 lämnade han in en motion där han försvarade den solidariska lönepolitiken och förordade ett löntagarkapital.
Så här skrev Mats Johansson då:
”Det torde i dag vara en allmän uppfattning att ett system med löntagarkapital måste konstrueras på sådant sätt att det inte strider mot den solidariska lönepolitiken.”
Är du fortfarande för en solidarisk lönepolitik?
– Det var ju annorlunda för 25 år sedan, säger han när han drar sig till minnes motionen. Det var självklart att man skulle ha samma lön för samma arbete. Men i dag har verkligheten förändrats och vi har fått en mer mångfacetterad arbetsmarknad. Allt fler anställda i nya företag, som till exempel inom IT och tjänstesektorn, är oorganiserade. Många förhandlar individuellt med arbetsgivaren.
I motionen som hade rubriken löntagarfonder skrev han också:
”Ett flertal skäl talar för att ett system med löntagarkapital skapas.”
Han förnekar att han pläderade för löntagarfonder.
– Det var ett semantiskt trick, en lek med ord. Jag var emot Meidnerfonderna och förespråkade ett vinstandelssystem à la Handelsbanken. Raka rör, inga kollektiva fonder utan vinsten direkt till de anställda.
Han säger att det numera i princip har blivit så på många håll. Han nämner Aftonbladet som färskt exempel, där tidningen har erbjudit sina anställda att köpa optioner i koncernens investmentbolag.
Mats Johansson ville 1977 ha tydliga gränser mellan arbetsgivare och arbetstagare och förordade en enklare rollfördelning för att undvika korporativism. Argumenten påminde om dem som delar av vänstern använde vid samma tid.
Den 1 januari 1977 hade den nya lagen om medbestämmande, MBL, trätt i kraft:
”Men den nya medbestämmandelagen är också ett steg i riktning mot en uttunning av de traditionella partsförhållandena mellan arbetstagare och arbetsgivare. Vem ska t ex ta tillvara de varslades intressen vid ett tidningsföretag, om deras fackliga organisation genom medbestämmandelagen tvingats godta de av företagsledningen föreslagna inskränkningarna?”, skrev Mats Johansson.
Motionen mynnade bland annat ut i kravet:
Ett system med löntagarkapital får inte innebära att de traditionella partsförhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare rivs upp.
Har du samma åsikt om MBL och partsförhållandena i dag som 1977?
– Man ska komma ihåg att det då parallellt pågick en debatt om facklig företagsledning. I förlängningen väntade löntagarfonderna. I Storbritannien hade en labourminister sålt ut företag till de anställda med dåligt resultat, säger han.
– Jag är för fackligt medbestämmande i storföretagen.
– I småföretagen och de snabbväxande IT-företagen är partsförhållandena annorlunda. Och jag tycker att det är rimligt att de anställda får del av vinsten.
