Svea hovrätt sågar förslag om hemliga förundersökningsprotokoll

Skillnaden i synen på offentlighetsprincipen är avgrundsdjup mellan medierna och stora delar av rättsväsendet. Det framgår av remissvaren på den statliga utredningen ”En mer rättssäker och effektiv domstolsprocess” som inkommit till Justitiedepartementet på torsdagen, som var deadline.

Idag är ordningen att förundersökningsprotokollen blir offentliga när åtal väcks. Regeringens utredare Fredrik Wersäll föreslår att sekretessen fortsätter att gälla fram till dess att dom har fallit, i syfte att minska risken för bland annat vittnespåverkan.

De flesta rättsvårdande instanser välkomnar förslaget. Bland andra Attunda tingsrätt, Södertälje tingsrätt, Göta hovrätt och Advokatsamfundet vill se ännu starkare sekretess genom att förundersökningsprotokollen inte alls ska lämnas in till domstolarna. Bara den bevisning som åberopas i målet behöver lämnas in, anser de. Ekobrottsmyndigheten vill att sekretessen ska vara absolut.

Annons

Flera rättsvårdande instanser anser att lagändringen inte kommer att medföra att allmänhetens insyn i domstolsprocessen minskar, eftersom sekretessen hävs efter att dom fallit.

Domstolsverket anser att den nuvarande ordningen kan leda till att ”den bild som målas upp av brottmålsprocessen i medier inte stämmer överens med vad som faktiskt förekommit vid huvudförhandlingen och vad domstolen grundar sitt avgörande på” – och välkomnar bland annat därför lagändringsförslaget.

Justitiekanslern resonerar kring frågan om inte sekretessen bör vara mer omfattande även efter att dom har fallit och att ytterligare lagstiftning kan behövas för att skydda vittnen och tilltalade från att utsättas för repressalier och trakasserier: ”En sådan risk torde emellertid kunna föreligga även om uppgifterna offentliggörs först i samband med att dom meddelas. Att det krävs ytterligare åtgärder för att komma till rätta med problem av det här slaget bör samtidigt inte hindra att förslaget genomförs”, skriver Justitiekanslern i remissvaret.

Men det finns avvikande röster inom rättsväsendet. Malmö tingsrätt menar att förslaget är för omfattande:

”Slutligen vill tingsrätten uppmärksamma att behovet av den föreslagna sekretessbestämmelsen framför allt gör sig gällande vid allvarlig och organiserad brottlighet. Även om de skäl som utredningen har angett för bestämmelsens räckvidd framstår som rimliga, anser tingsrätten att det kan te sig som obehövligt att införa en sekretessbestämmelse som är tillämplig på alla typer av brottmål”, skriver Malmö tingsrätt.

Kammarrätten i Sundsvall motsätter sig förslaget och anser att det som utredningen anför ”inte med tillräcklig tydlighet och tyngd talar för att behovet av sekretess överväger”.

Svea hovrätt sågar hela lagförslaget: ”Hovrätten avstyrker att förslaget läggs till grund för lagstiftning”, och bedömer att lagen skulle få begränsad effekt när det gäller att skydda uppgiftslämnare och vittnen:

”Allmänhetens intresse av insyn är särskilt stort gällande förundersökningsförfarandet på grund av polis och åklagares tvångsmedelsanvändning och maktbefogenheter mot enskilda människor. Att mot den bakgrunden föreslå att alla uppgifter i alla förundersökningsprotokoll ska skyddas av sekretess fram tills första instans meddelar dom eller slutligt beslut i ett mål är en mycket ingripande åtgärd som enligt hovrätten inte vägs upp av behovet av sekretess. Ändamålsenligheten i förslaget kan särskilt ifrågasättas eftersom misstänkta och tilltalade genom partsinsynen har tillgång till förundersökningsprotokollet, så länge de inte är häktade och belagda med restriktioner”, skriver Svea hovrätt i sitt remissvar.

Mediebranschen sågar inte oväntat mangrant förslaget. Journalistförbundet beskriver det som ett ”paradigmskifte i synen på allmänhetens rätt till insyn i brottmålsprocesser” och riktar skarp kritik mot utredarens syn på offentlighetsprincipen:

”Offentlighetsprincipen handlar inte alls, som utredningen tycks mena, om att styra när mediebevakningen bäst äger rum.”

Utredarens påstående att förslaget skulle leda till att den mediala uppmärksamheten kring ett åtal skulle förskjutas till efter att dom har fallit och att det skulle ge en mer korrekt mediebild av domstolsprocessen avfärdar Journalistförbundet som ”osannolikt”:

”Mycket talar enligt Journalistförbundet för att det i stället kommer att spridas många felaktiga uppgifter på sociala medier och på andra plattformar vilket kan bidra till att allmänheten i stället får en felaktig bild av rättsprocessen och de uppgifter som ligger till grund för åtalet. Enligt Journalistförbundet är det att föredra att medier får möjlighet att rapportera om uppgifterna på ett korrekt sätt, framför ryktesspridning och visklek i sociala medier”, skriver Journalistförbundet.

Branschorganisationen Utgivarna avstyrker förslaget och anser att det innebär ”ett kraftigt ingrepp i offentlighetsprincipen och därmed en allvarlig begränsning i mediers möjligheter att utföra sitt uppdrag”. Utgivarna anser att utredarens påstående att det handlar om ”någon eller några veckor” mellan åtal och dom inte överensstämmer med verkligheten, och exemplifierar med rättegången mot de tilltalade i Think Pink-skandalen, där åtal väcktes i december 2023 och rättegången som påbörjades i september 2024 väntas pågå till maj 2025.

Tidningsutgivarna (TU) anser inte att en utökad sekretess kommer att leda till att allmänheten får en mer korrekt bild av domstolsprocessen eftersom medierna blir hänvisade till ”den många gånger knapphändiga information som polis, åklagare och försvarare kan och vill dela med sig av, fram till det att dom meddelas.”

”TU vill påpeka att kriminaljournalistik inte bara är en refererande verksamhet utan ger allmänheten insyn, förståelse och en förmåga att kunna skapa en debatt. Därför är det viktigt att de har tillgång till relevanta delar av det underlag som rätten och parterna utgår ifrån vid förhandlingen i domstolen. Det är också så att en förundersökning kan innehålla många uppgifter som har ett stort nyhetsvärde utan att vara känsliga eller i behov av sekretess och genom den tidsutsträckning som inte sällan sker i och med lång tid mellan åtal och dom fråntas då allmänheten denna information och förståelsen om rättsprocessen kan påtagligt försämras,” skriver Tidningsutgivarna.

Bonnier News menar i sitt remissvar att tidsaspekten för offentliggörande av förundersökningsprotokoll är högst relevant: ”Många gånger framkommer i utredningsmaterialet uppgifter av uppenbart allmänintresse, men som kanske inte omnämns under huvudförhandlingen. Som exempel kan nämnas uppgifter som avslöjat ombud som senare, efter publiceringar, uteslutits ur Advokatsamfundet”, skriver Bonnier News och lyfter också problemet med att åklagare i allt större utsträckning vägrat kommentera i uppmärksammade fall, vilket gör att journalisterna är mer beroende av tillgången till utredningsmaterial från förundersökningsprotokollet.

”Dessutom har Sverige nu livstidsstraff för gärningsmän från 18-årsålder, samtidigt som domstolen kan hålla huvudförhandlingen bakom stängda dörrar om de misstänkta är under 21 år. Det betyder, i praktiken, hemliga rättsprocesser utan någon som helst insyn. Är det proportionerligt? Är det en rättsstat?” skriver Bonnier News i remissvaret.

– Det här förslaget är som om ekonomijournalister skulle tvingas bevaka bolagsstämmor utan tillgång till årsredovisningen. Eller som om sportreportrar ska skriva om fotboll utan att veta vilken regelbok som domaren blåser efter, säger Thomas Mattsson, senior advisor på Bonnier News, en kommentar.