SVT-klubben: NMI har blivit ett arbetsmiljöproblem

Näringslivets Medieinstitut (NMI) har blivit ett arbetsmiljöproblem, särskilt för de SVT-journalister som bevakar NMIs numera viktigaste ämnen: klimat och energi, menar journalistklubben.

– Jag tycker att SVT som medlem i Svenskt Näringsliv ska vara medvetet om att man finansierar hatkampanjer mot enskilda journalister, säger Hedvig Eriksson, vice ordförande i journalistklubben på SVT.

(Uppdaterad: I år kommer Stiftelsen Fritt Näringsliv inte att finansiera NMI)

Annons

Hur stort problem är NMI för era medlemmar?

– NMI ingår i en miljö där man riktar misstro mot enskilda journalister och mot medier och kanske särskilt mot public service. I den miljön drivs tesen att SVT har en hemlig agenda, döljer saker och undviker vissa frågeställningar. Det mesta av hatet och kränkningarna som våra medlemmar får utstå kommer från den miljön. Det är klart att det är ett stort problem att det finns en institution som NMI i den miljön, som ger sken av att vara oberoende, seriös och granskande – det är de ju inte.

Men behövs det inte mediekritik?

– Självklart, det är värdefullt med seriös mediekritik, men NMI sysslar inte med det. De sprider felaktigheter om hur redaktioner arbetar och de bidrar till hatkampanjer mot enskilda individer. Vad är värdet i det? säger Hedvig Eriksson.

Under räkenskapsåret 1 maj 2023-30 april 2024 fick NMI intäkter om 2,2 miljoner kronor för att bevaka näringslivsrapporteringen i svenska medier. Under samma period publicerades 117 artiklar på NMIs hemsida. 110 av dem vinjetterades som ”granskning” och 105 handlade om klimatet och/eller energifrågor. Det är med andra ord tydligt att NMIs huvudsakliga fokus har varit granskningar av klimat- och energirapporteringen i svenska medier under perioden.

NMI har sedan 2020 publicerat 16 artiklar där SVTs klimatkorrespondent Erika Bjerström nämns vid namn. I sex av dem återfinns hennes namn i rubrik eller ingress. Ingen annan enskild journalist har omskrivits så mycket som hon.

Publiceringarna har i huvudsak handlat om att Bjerström inte har lyft kärnkraften i sin klimatbevakning. Det framgår dock av NMIs artiklar att skälet till att hon inte har rapporterat mycket om kärnkraft är att kärnkraftsfrågorna bevakas av ekonomi-klimatgruppen på SVT Nyheter, inte av henne. Det är helt enkelt den arbetsfördelning som SVT Nyheter har gjort.

I NMIs senaste artikel om Erika Bjerström, som publicerades i fredags och handlar om att hon lämnar SVT, skriver NMIs vd Mats Olin: ”Förhoppningsvis upplever hon att NMIs granskningar varit konstruktiva och sakliga, och möjligen har de bidragit till reflexion. NMI önskar Erika Bjerström lycka till i sin nya roll.”

Erika Bjerström upplever inte alls NMIs granskningar som konstruktiva och sakliga, och inte heller att de har bidragit till reflektion. Däremot att de har bidragit till den flod av hat som sköljt över henne under hennes fyra och ett halvt år som SVTs klimatkorrespondent.

– De är försåtliga. De har en dold politisk agenda. De har publicerat lögnaktiga tolkningar av min rapportering, säger Erika Bjerström.

Vilka lögnaktiga tolkningar menar du?

– Ett exempel är när jag rapporterade från Orkneyöarna om hur de utvecklar teknik inom förnybara energikällor. När jag beskrev fördelarna med lokala kraftnät så skrev NMI ”implicit beskrivs det lokala energiprojektet som något som resten av världen borde ta efter”. Vilket är fel, för jag pekade på att det är fattiga länder som gör studiebesök, att tekniken passar i rurala områden. Ändå använder de denna mening för att sen citera en rapport där Svenskt Näringsliv räknat på de höga kostnaderna för ett sådant energisystem i Sverige. För att sedan avfärda hela reportaget.

Märks det i din inkorg när NMI har publicerat en artikel om dig?

– Ja, det märks direkt. Jag är en av Sveriges mest trollade journalister, jag har kopiösa drev efter mig precis hela tiden. Näringslivets Medieinstitut ingår i ett ekosystem, en sorts undervegetation där det också finns uttalade klimatförnekare, vetenskapsförnekare och vad man skulle kunna kalla klimatfördröjare. Klimatförnekarna är inte så många längre, eller så har de bytt strategi. Den nya strategin går ut på att påstå att klimatförändringarna inte är så farliga och att det inte är så bråttom; man förefaller vilja fördröja den gröna omställningen.

– I det här ekosystemet relativiserar man forskning och ljuger med statistik, och man ger sig på enskilda journalister som rapporterar sakligt om klimatforskning och insinuerar att de är aktivister med en dold agenda.

När Dagens Nyheter i december 2021 granskade hatet mot klimatjournalister i sociala medier var Erika Bjerström en av de hårdast utsatta SVT-journalisterna. Situationen har förvärrats sedan dess.

– Det får vara slut med klappjakten på klimatjournalister nu, det besinningslösa hånet och lögnerna. Jag möter unga kollegor som berättar för mig att de skulle vilja bevaka klimatfrågan men att de inte orkar. De är chockade över hur det ser ut i mejlkorgen så fort de rapporterar om någon ny forskningsrapport om isarna på Arktis. De tycker inte att de får det redaktionella stödet de behöver. Redaktörer och redaktionschefer måste kliva fram och ta debatten.

Hon anser att det är viktigt att medierna granskas, men har svårt att se att NMIs publiceringar skulle kunna kallas granskningar.

– Vi måste tåla att bli granskade. Extern granskning stärker nyhetsarbetet på redaktionerna. Det är inte så att jag tycker att vi ska sitta i ett elfenbenstorn och bli upprörda över att det med någon sorts systematik sker granskningar av medier. Men SVT Nyheter har rapporterat mycket om kärnkraftens möjligheter och utmaningar och det är därför helt irrelevant att en specifik SVT-reporter – som inte har haft i uppdrag att rapportera om kärnkraft – inte heller har rapporterat särskilt mycket om kärnkraft, säger Erika Bjerström.

Läs Mats Olins svar: ”Journalister är makthavare som måste kunna granskas”