SVT Nyheter vill ersätta undertextare med AI-verktyg – får kritik av klubben
UPPDATERAD. Som en del i SVT Nyheters sparåtgärder vill man göra sig av med flera undertextare och i stället ge lokalredaktionerna ett AI-verktyg. Men reportrarna måste gå in och rätta textningen, vilket skapar irritation på redaktionerna. ”Vi börjar närma oss ett slags smärtgräns”, säger klubbordförande Rebecka Mårtensson.
SVTs projektledare Anna Olsson-Werkström berättar att det handlar om AI-programvaran Limecraft som per automatik transkriberar till text i ett inslag. Men innan det kan gå ut på sajten behöver texten kontrolleras och rättas av en reporter.
Planen är att Limecraft ska implementeras brett inne på SVT Nyheter redan i mars, en pilot har dragits i gång där bland annat redaktionen i Halland testat programvaran.
Fram till nu har SVT Nyheter använt sig av undertextare, som nu alltså delvis ska ersättas av programvara. Anledningen är främst att spara pengar.
– Antalet klipp som publiceras har exploderat under senare tid. Det är en enorm mängd inslag som vår språk- och tillgänglighetsavdelning ska hantera och det kostar mycket pengar. Det här är ett sätt att effektivisera och jobba smartare, säger Anna Olsson-Werkström.
SVT menar att det handlar om 8-10 tjänster som skulle behöva tas bort om man inte gör den här förändringen.
– Antalet videor ökar ständigt, så på sikt skulle det handla om mer än så, säger Anna Olsson-Werkström.
Enligt uppgifter till Journalisten har det nya AI-verktyget blivit en källa till irritation på vissa redaktioner. Bland annat eftersom man nu som reporter tvingas hantera ännu ett program, utöver det tiotal man redan använder.
På onsdag inleds förhandlingar med journalistklubben, vars främsta kritik handlar om att det blir ännu en icke-journalistisk uppgift som läggs på reportrarna.
Förutom att göra research, intervjuer och filma så har en SVT-reporter ett stort antal arbetsuppgifter som att leta bilder i arkiv, lägga på videoskyltar, eventuell speaker, hitta grafik, fylla i uppgifter om inslag och intervjupersoner i bildsök, lägga in en ”ren” version till tv, en version till webben, skriva webbartikel och fixa tumnagelbild, med mera.
– Enligt ledningen tar det ungefär en kvart per inslag att rätta textningen vilket kanske inte låter som så mycket. Men lägger man det på allt annat en reporter ska göra så börjar vi närma oss ett slags smärtgräns, säger Rebecka Mårtensson, klubbordförande (bilden nedan).
– Någonstans måste man ta tiden ifrån. Ska man göra färre inslag? Ska man lägga på arbetstid på passen? Det är flera frågor att lösa, fortsätter hon.
Klubben är medveten om att de många olika arbetsuppgifterna också innebär ett stort antal program att hantera.
En annan farhåga klubben har är därför att tröskeln för att komma in i reporterrollen för nya medarbetare blir än högre.
– Det är redan svårt som det är för SVT att rekrytera vikarier, så självklart är det problematiskt. Rollen är väldigt tekniktung idag och om tröskeln blir högre tar det också längre och längre tid innan en reporter blir flygfärdig. Behöver nya reportrar mycket hjälp på redaktionen så tar det också tid av andra, risken är att kvalitén sänks, säger Rebecka Mårtensson.
Anna Olsson-Werkström menar att det är svårt att komma ifrån att det nu blir ytterligare ett program och en arbetsuppgift att hantera för reportrarna.
– Att det är ett nytt program kanske är en tröskel från början, men vi gör uppdateringar av teknik hela tiden och det handlar också om vilket förhållningssätt man har till det här, säger hon.
– Man får se över hur man jobbar på redaktionen så att man hinner med, det är också ett journalistiskt arbetsmoment med textning så det är inte konstigt i sig att det ligger på reportern.
Förändringen gäller hela nyhetsdivisionen, inkluderat sporten och riksnyheterna.
Läs mer: SVT ska spara 100 miljoner – kan bli tal om personalnedskärningar