SVT och SR varnar för nedmontering av public service
PS-utredningen Hundratals journalistjobb riskerar att försvinna och både innehåll och beredskap kommer att försämras om public service-utredningens förslag genomförs, varnar Sveriges Radio och Sveriges Television i sina remissvar.
Idag, fredag, är sista dagen för remissinstanserna att skicka in sina synpunkter på public service-kommitténs betänkande, som presenterades för kulturministern i maj.
Den parlamentariska kommittén sprack kort inför slutbetänkandet, och oppositionspartierna lämnade in en reservation med alternativa förslag på en rad punkter, inte minst vad gäller finansieringen, där S, C, V och MP befarade att public service kommer att tvingas till stora besparingar och inte klara det publicistiska uppdraget med den medelstilldelning som kommittén föreslår.
Både SR och SVT varnar nu i sina remissvar för samma sak. Sveriges Radios vd Cilla Benkö och stabschef Gabriel Byström skriver i ett blogginlägg kring remissvaret att SRs reserver med den föreslagna anslagsuppräkningen kommer att vara slut ”flera år innan nästa tillståndsperiod är över”, och varnar för kraftigt sämre möjligheter att upprätthålla en verksamhet med samma publicistiska inriktning, omfattning och ambition som idag:
För att säkerställa en ekonomi i balans kommer Sveriges Radio efter 2026 att behöva komma ned i kostnadsbas med cirka 230 miljoner kronor. Sett till antalet tjänster skulle det innebära en minskning med i storleksordningen 220 heltidstjänster. De prioriteringar som i så fall kommer att behöva göras kommer i mycket hög utsträckning att drabba Sveriges Radios publicistiska verksamhet.
Även SVT riktar stark kritik mot att public service-uppdraget 2026-2033 är underfinansierat.
– Public service-utredningens betänkande är motsägelsefullt. Det går helt enkelt inte ihop. Kommittén konstaterar att public service är viktigare än någonsin. Samtidigt föreslås en ekonomisk rutschkana som kommer gå ut över utbudet, särskilt som SVT får ett utvidgat beredskapsuppdrag. Vi behöver mer oberoende journalistik och fler program för en svensk publik, inte mindre, säger Hanna Stjärne, vd på SVT, i en kommentar.
Enligt SVT skulle förslaget till medelstilldelning leda till en underfinansiering av nödvändiga kostnadsökningar för SVTs säkerhet och beredskap med drygt 200 miljoner per år de första fem åren, för att sedan öka kraftigt i slutet av perioden med över 400 miljoner kronor mindre än vad som behövs år 2033.
Både SVT och SR är också kritiska till utredningens förslag om att genomföra ett antal nya studier och analyser av public service under nästa tillståndsperiod. Detta riskerar att nagga på oberoendet, anser bolagen.
Principen om armlängds avstånd är helt central för hur public service regleras i Sverige. Riksdagen har beslutat om långa tillståndsperioder för att skydda oberoendet och skapa förutsägbarhet. Inför varje ny tillståndsperiod fattas beslut om uppdraget efter noggranna utredningar som sprids brett och ofta skapar debatt. Uppdraget gäller sedan utan politisk inblandning till nästa period börjar. För att inte bryta denna princip är det avgörande att studierna som föreslås inte ändrar villkoren under perioden 2026–2033, skriver SVTs strategichef Kristian Lindquist.
Både SVT och SR noterar att det är bekymrande att public service-kommittén inte kunde enas om ett slutbetänkande. Långsiktiga villkor och förutsägbarhet har varit centrala faktorer för att skänka legitimitet, trovärdighet och oberoende åt det svenska public service-systemet, skriver Cilla Benkö och Gabriel Byström.
