Tendens inom dagspressen Uppköp, samarbete, sammanslagningar
Det är inte bara Härnösandstidningarna som fattat radikala beslut i år. Under våren och sommaren har uppköp, sammanslagningar och samarbete blivit något av ett mantra inom svensk dagspress.
Det är inte bara Härnösandstidningarna som fattat radikala beslut i år. Under våren och sommaren har uppköp, sammanslagningar och samarbete blivit något av ett mantra inom svensk dagspress.
Hudiksvalls Tidning med Hälsinglands Tidning, Hälsinge Kuriren och Ljusdals-Posten bildade ett gemensamt bolag den första september. De två senare tidningarnas chefredaktör Mats Åmvall är ny redaktör och ansvarig utgivare för alla fyra tidningar.
Norrköpings Tidningar köpte i somras Gotlands Tidningar och Gotlands Allehanda. All verksamhet blir gemensam utom den redaktionella, som också i fortsättningen ska vara två självständiga enheter.
Sundsvalls Tidning och Dagbladet inleder vid årsskiftet ett omfattande annons- och trycksamarbete. Bland annat ska Dagbladet tryckas på STs tryckeri i Birsta. I dagsläget är dock inget redaktionellt samarbete aktuellt.
I vintras ingick Göteborgs-Posten och Arbetet i Göteborg ett trycksamarbete, som eventuellt kan komma att fördjupas.
Vimmerby Tidning och Nyheterna i Oskarshamn har bildat en gemensam redaktion i Västervik.
Flera andra tidningsföretag har genomfört eller diskuterar mer eller mindre nära samarbete. Dessutom finns planer och ibland beslut på väsentliga rationaliseringar inom flera dagstidningskoncerner, bland annat VLT-koncernen. Sammantaget kan hundratals journalist- och grafikerjobb vara i farozonen.
Ett tecken i tiden? Onekligen, men vad betyder det? Journalisten har frågat några med inblick i svensk dagspress och medieutveckling.
Massmedieekonomen Karl Erik Gustafsson säger att tiden nu tycks ha blivit mogen för ett mer utvecklat samarbete mellan tidningarna. Han pekar på ett radikalt annorlunda medielandskap i dag, jämfört med för bara tio, tjugo år sedan:
– Alternativen för både annonsörer och läsare är många fler i dag. Man har också lärt sig att det är svårt att locka över en nedlagd tidnings prenumeranter till en överlevande konkurrent. Dessa väljer ofta andra medier i stället.
Därför tycks många tidningsledare nu sätta branschens överlevnad före det egna företagets intresse, tror Gustafsson. Man blir helt enkelt mer slagkraftig i kampen mot andra medier om man samarbetar inom dagspressen.
Karl Erik Gustafsson har följt medieutvecklingen i decennier och framhåller att tidningssamarbete diskuterats många gånger förr, men oftast stupat av ideologiska eller politiska skäl. Försök gjordes redan på 70-talet med hjälp av statliga medel, men först nu verkar alltså samarbetet komma igång på allvar. En del spår en ny våg av tidningsdöd.
Men det tror Gustafsson är alltför tidigt att uttala sig om:
– Det som nu sker är väl snarare ett försök att förhindra att andratidningarna går i graven. Det är klart att man inte bergsäkert kan säga att det inte sker, men branschen verkar mer medveten om de gemensamma intressena än tidigare.
– Dessutom har statsmakterna genom medieminister Marita Ulvskog signalerat fortsatt statligt stöd för dagspressen. Så det går inte att säga att detta är början på en ny våg av tidningsnedläggningar.
Journalistförbundets ordförande Håkan Carlson tror att det som nu händer bara är början på mer omfattande omstruktureringar inom dagspressområdet. Utrymmet räcker inte till för alla och om fem år kommer flera av dagens andratidningar att vara borta, tror han.
– Men samtidigt kommer också nya tidningar att ha sett dagens ljus. God journalistik kommer att efterfrågas också i framtiden.
Håkan Carlson tillhör dem som redan på 70-talet efterlyste mer samarbete mellan tidningarna, till exempel när det gäller tryckning och distribution. Däremot måste rationaliseringar och samarbete gå hand i hand med krav på mångfald och journalistisk kvalitet, anser han. Och där känner han oro över det som nu händer, till exempel i Härnösand.
– Flera ledarsidor med olika politiska åsikter är inte mångfald. Sammanslagningen i Västernorrland är sämre än den på Gotland, där man bibehållit två självständiga redaktioner, säger han och tror att läsarna kommer att reagera.
– Läsandet kommer att sjunka mer i Härnösand, just för att de förlorar i journalistisk kvalitet och mångfald på affären. Det gör inte tidningsläsarna i Visby på samma sätt. Det här borde tidningsledningarna förstå, säger Håkan Carlson.
Men minst lika allvarligt som sammanslagningarna, är medieföretagens strävan efter allt rationellare produktion, menar han. Hårt slimmade redaktioner, högt produktionstempo och så kallade multijournalister som ska klara allt, kommer på sikt att urholka den journalistiska kvaliteten och därmed också demokratin. För att hejda detta måste diskussionen om just kvalitet och journalistisk professionalism upp på bordet.
– Framför allt är det branschens ansvar, men man kan också tänka sig andra statliga stödformer som gynnar just kvalitetstänkandet. Vi måste bli mer innovativa för att klara framtidens krav, säger Håkan Carlson.
Mats Svegfors, chefredaktör för Svenska Dagbladet och Tidningsutgivarnas ordförande, är ”i grunden mycket positiv” till de samarbetsinitiativ som tagits den senaste tiden. Strukturella lösningar är mer långsiktiga än att alla ska hålla på med enskilda sparmål och rationaliseringar, menar han.
– Nästan allt som förstärker tidningsföretagens ekonomi är också bra för publicistiken, säger han och avfärdar pratet om tidningsdöd och att detta bara är början på något mer omvälvande:
– Man ska ha klart för sig att de stora strukturförändringarna inom dagspressen redan skett. Det återstår helt enkelt inte så mycket att göra.
– Fast det hindrar inte att lönsamhetspressen också i framtiden kommer att vara synnerligen stor, fortsätter han. Men samarbete ger starkare tidningar, och starka tidningar är ett samhällsintresse.
Men är det bra för mångfalden att göra som i Härnösand, där två tidningar läggs ner och en ny uppstår?
– Det kan det visst vara, men jag vill egentligen inte kommentera det. Förutsättningarna i Härnösand skiljer sig från dem i Visby och vi kan inte i dag säga vilken lösning som blir mest lyckosam. Dett är bra att olika modeller prövas.
