Thomas Mattsson: Mediestödet är underfinansierat

Som Journalisten rapporterat har 218 tidningar ansökt om mediestöd. 206 tidningar vill ta del av redaktionsstödet – som är det största stödet. Thomas Mattsson, länge chefredaktör för Expressen och i dag senior advisor inom Bonnier News, har länge följt mediestödsfrågan. Han har gått igenom de ansökningar som kommit in till mediemyndigheten, och säger att det är för lite pengar som ska fördelas till för många tidningar.

– Mediestödsreformen är underfinansierad och även med det reducerade allmänna redaktionsstödet de första åren för alla nya mottagare, så kommer nog Mediestödsnämnden att behöva sortera rätt hårt och förmodligen jämka bland de som får stöd, säger han och lägger till:

– Staten ökar förvisso mediestödet, men det är ändå inte tillräckligt med pengar och bara ungefär en fjärdedel av public service-anslaget. Den viktningen kan man fundera kring, förstås.

Annons

Han tror att det innebär att vissa titlar inte kommer att få stöd så som de ansökt om, även om de uppfyller de formella kriterierna.

– Ta till exempel ATL, som fått driftsstöd, och Ny Teknik som är två etablerade business-to-business-titlar men som skriver nischat om lantbruksnyheter och innovation. Här kan nämnden möjligen hänvisa till kriteriet om breda ”allmänna nyhetsmedier” och så att säga spara medel av anslaget genom att avslå deras ansökningar.

Han tror också att tidningar som har nationell bevakning kan komma att bortprioriteras.

– Ska Syre, Dagens ETC, Fokus, Global, QX, The Local, Dagen och några till få stöd så blir det mindre kvar till lokala redaktioner – som hela reformen av mediestödet egentligen handlar om.

Som Journalisten berättade under gårdagen har Expressen och Aftonbladet sökt redaktionsstöd. Det ökar pressen på mediestödsnämnden att prioritera bland ansökningarna.

– Det är svårt att tro att Svenska Dagbladet skulle nekas– men i så fall måste ju Aftonbladet och Expressen få minst samma stöd som Svenskan, eftersom kvällspressen har större nationell räckvidd och fler journalister och vinner minst lika många priser för sin journalistik. Ett avgörande beslut för Mediestödsnämnden blir därför hur stor andel av stödet som ska gå till riksmedier och hur man ska prioritera bland dessa?

Desto större chans att få stöd ger Thomas Mattsson till en del mer lokalt betonade titlarna som sökt stöd.

– Mediepolitiskt är ansökningarna från bland andra Sydnärkenytt, Mariefreds Tidning och Nyhetsbyrån Järva perfekta om de bara uppfyller kraven: lokal journalistik där det idag saknas dominerande aktörer. Bättre Stadsdel är ytterligare exempel, en sajt som bevakar Hägersten och Älvsjö.

Även tidningar som riktar sig till en publik med utländsk härkomst borde ha goda chanser, enligt Thomas Mattsson.

– Alkompis och Aktarr som rapporterar på arabiska för en publik runt om i Sverige söker stöd och även om detta inte är lokal journalistik, så borde nämnden kunna hänvisa till ett uppenbart mångfaldsvärde.

Utöver dessa finns det en del ansökningar som sticker ut från mängden, där Thomas Mattsson tror att utsikterna är små för att det ska bli något stöd. Det gäller exempelvis musiksajten Gaffa, Magasinet Konkret, Stockholm4you.

Dessa frågor kommer att behöva avgöras inför årets stödbeslut. Därefter kommer dock andra frågor bli mer intressanta, säger Thomas Mattsson.

– Riktigt intressant blir det sedan när nämnden ska ta ställning till de industriellt viktiga frågor som exempelvis problemet med sam- och återpubliceringar, där mediestödslagen egentligen behöver korrigeras för att inte motverka sitt syfte. Här finns en slamkrypare dold i formuleringarna som kan bli ödesdiger för lokaljournalistiken, säger han och fortsätter:

– Om tidning ”A”, säg exempelvis Barometern, publicerar en regional nyhet om Linnéuniversitetet så bör den granskningen kunna gå också i tidning ”B”, säg Smålandsposten, utan att Barometern straffas med att dess kvot av egenproducerat innehåll minskas. Annars kommer tidningarna sluta samarbeta om bra lokalt innehåll, och det var ju knappast det mediepolitiska målet.