Tolv nycklar för tryggare journalistjobb
Tolv rekommendationer till Journalistförbundet för att arbeta mot en tryggare mediebransch, ger utredaren Kent Werne i sin slutrapport ”Tryggare journalistjobb”. Han föreslår bland annat att förbundet tillsätter en aktionsgrupp för bättre frilansarvoden.
I den sjätte och sista rapporten om otryggheten i mediebranschen, som frilansen Kent Werne fått i uppdrag av Journalistförbundet att sammanställa, sammanfattar han sina iakttagelser och slutsatser. Utifrån de andra rapporternas rekommendationer till Journalistförbundet tar han upp tolv reviderade punkter som han tror kan leda till tryggare journalistjobb i framtiden.
”Som synes ligger tyngdpunkten på produktionsbolag, contentbyråer och frilansare”, skriver Kent Werne i rapporten. Det är ingen slump, konstaterar han, eftersom det är där som otryggheten är mest utbredd och påtaglig.
De tolv förslagen:
- En aktionsgrupp för bättre frilansarvoden. Förbundet bör tillsätta en aktionsgrupp som planerar, samordnar, driver och följer upp det gemensamma arbetet för förbättrade frilansarvoden.
- Arvodesansvarig inom Servicebolaget. En anställd på Journalistförbundets Servicebolag kan ges en nyckelroll i arbetet för bättre frilansarvoden. Detta skulle kunna ersätta förslaget om en frilansombudsman på förbundskansliet.
- Ett lägsta accepterat frilansarvode. Förbundet bör etablera ett lägsta accepterat frilansarvode som motsvarar lägstalönen i kollektivavtalen och som räknas upp med löneutvecklingen och som kommuniceras tydligt.
- Avtal med enskilda företag om frilansarvoden.
- Organisera och stötta de som jobbar för underleverantörerna. Kurser, möten och informationsmaterial särskilt riktat till denna målgrupp. Även redan medlemmar bör sökas upp aktivt.
- Vidga och förtydliga kriterierna för medlemskap. Förbundet måste göra klart för sig själv och andra vilka man vill organisera, företräda och förhandla kollektivavtal för. Man måste välja väg, bli tydligare.
- Begär inkoppling av relevanta bolag. Journalistförbundet bör begära inkoppling på kollektivavtal av relevanta underleverantörer som är medlemmar i Medieföretagen.
- Uppmuntra gemensamma klubbar/intresseföreningar. Förbundet bör pröva alla vägar till en stärkt facklig närvaro och samordning i en medlems- och klubbgles bransch och uppmuntra informella nätverk, till exempel via Facebook, mejllistor och fysiska möten.
- Öka pressen på public service-företagen att kräva kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor i underleverantörskedjan. Informera allmänhet och politiker om läget.
- Utnyttja MBLs förhandlingsregler vid inköp. Prioritera att sprida kunskap hos lokala fack att övervaka och påverka inköp och intag genom att använda sig av Medbestämmandelagen (MBL).
- Ett uppgraderat omställningsavtal. Förbundet bör verka för ett nytt omställningsavtal som omfattar även tidsbegränsat anställda samt uppmana Trygghetsrådet (TRR) att fokusera mer på utbildning och kompetensutveckling.
- En konferens om utbildning och kompetensutveckling mellan utbildningssamordnare, omställningsorganisationer, myndigheter och mediebranschens organisationer/parter. Utbildningsanordnarna har prioriterat grundutbildningar medan utbildningsutbudet för de redan yrkesverksamma är betydligt sämre, skriver Kent Werne.
Under dagen släpper Journalistförbundet en film på Youtube där Kent Werne redogör för rapporten och där förbundsstyrelseledamöter kommenterar de tidigare rapporterna.
