Tre år efter journalistexamen – var fjärde tjänar under 15 000 i månaden

Tre år efter högskoleexamen i journalistik och information tjänar 22,7 procent av de examinerade högst 14 500 kronor i månaden medan 4,5 procent hade en månadslön mellan 14 500 och 17 208 kronor. Det visar Svenskt Näringslivs Högskolepejl som bygger på statistik från SCB från 2020. Ungefär var fjärde person som tog journalistexamen 2017 tjänade alltså under 15 000 kronor i månaden tre år senare.

SCB definierar etablering på arbetsmarknaden utifrån inkomst och förekomst av arbetslöshet. Den som har en arbetsinkomst om minst 17 208 kronor i månaden räknas som etablerad på arbetsmarknaden. 68,2 procent av de som tagit journalistexamen räknas som etablerade tre år efter examen.

Den som tjänar mindre än 17 208 kronor i månaden men inte mindre än 14 500 anses ha en ”osäker ställning på arbetsmarknaden” och den som tjänar mindre än 14 500 kronor i månaden eller varit arbetslös minst 275 dagar under året har en svag ställning, eller står helt utanför arbetsmarknaden. De som fortsätter att studera efter examen ingår inte, utan ligger i en egen kategori.

Annons

Statistiken visar att de examina som lett till stark etablering på arbetsmarknaden tre år efter utbildningen är bland annat officer, speciallärare, specialpedagog, lantmästare, jägmästare och yrkeslärare.

Den examen som leder till svagast ställning på arbetsmarknaden är sjökapten: 34,8 procent av studenterna har svag ställning eller står helt utanför arbetsmarknaden tre år efter examen.

Därefter följer de som tagit examen i journalistik och information (22,7 procent), magister i konst och media (22,5 procent), kandidatexamen i humaniora (18,8 procent) och kandidatexamen i konst och media (18 procent).

Andel med svagast etablering på arbetsmarknaden tre år efter examen (svag+utanför). Kolumnen längst till höger (x) omfattar personer som inte längre är folkbokförda i Sverige. Källa: Högskolepejl/Svenskt Näringsliv