Trolig löneökning på 2,6 procent

Journalistförbundet har under en längre tid arbetat för att de fyra kollektivavtalen (dagspress, tidskrifter, public service och kommersiella etermedier) ska slås samman. Förbundet ser en fara i att det blir ett stort tjänstemannaavtal och att arbetsgivarna då börjar kräva att journalister ska göra arbetsuppgifter som inte har med journalistik att göra.

– Ett gemensamt avtal är lättare att försvara än fyra mindre. Yrkeskåren är under stor press och det kan uppstå en situation där arbetsgivaren vill lägga ut andra arbetsuppgifter än de rent redaktionella på journalister. Genom att ha ett gemensamt journalistavtal är det lättare att försvara yrkesrollen, säger Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande.

Även arbetsgivarorganisationen Medieföretagen vill ha ett gemensamt journalistavtal eftersom alla större medieföretag är anslutna till arbetsgivarorganisationen.
Kollektivavtalet kommer troligen att gälla i tolv månader, eftersom ingen vill skriva längre avtal i dessa ekonomiskt osäkra tider, och innehålla en lönehöjning på 2,6 procent, den nivå som avtalet mellan facken och arbetsgivaren inom industrin landade på.
– Det centrala avtalet ska tjäna som golv för löneutveckling på arbetsplatsen. Sedan är det upp till de lokala klubbarna att åstadkomma någon form av löneglidgning, säger Jonas Nordling.
Medieföretagens förhandlingschef Hans O Andersson säger att lönenivån troligtvis blir runt 2,6 procent.

I det avtal som nu förhandlas fram har parterna plockat från paragrafer som finns i de fyra kollektivavtalen. Det handlar om att sätta samman beståndsdelar som redan är kända och beprövade. Enligt Jonas Nordling är Journalistförbundet och Medieföretagen överens i stora drag och att det nu rör sig om att finslipa detaljerna.
Samma uppfattning har Hans O Andersson:
– Det finns inga stora frågor som är stötestenar. Som i alla förhandlingar gäller det att hitta kompromisser. Det är detaljer det handlar om, men i och för sig väsentliga detaljer.

De frågor som inte kommer att lösas under denna avtalsrörelse är upphovsrätten, OB-ersättningen och en gemensam semesterparagraf.
– Vi är överens med arbetsgivarparten att jobba vidare med dessa frågor i arbetsgrupper under den kommande avtalsperioden, säger Jonas Nordling.
För Journalistförbundet är kompetensutveckling en viktig fråga eftersom arbetsgivaren i vissa fall vid uppsägningar motiverat beslutet med att medarbetaren inte haft tillräckliga kvalifikationer.
– Arbetsgivaren måste ta fram vilka kompetensbehov som krävs i framtiden, säger Jonas Nordling.
Förslag finns på att ett kompetensutvecklingsråd införs på alla arbetsplatser: i dag finns de inom dagspressen.
– Vi måste vara självkritiska till att kompetensutvecklingsråden inte har kommit igång, vi har inte informerat de lokala klubbarna om vikten av råden, säger Jonas Nordling.
 I frågan om kompetensutveckling är parterna i stort sett överens. När det gäller gemensamma anställnings- och uppsägningsformer står de längre från varandra.
– Vi är överens hur verkligheten ser ut, men är inte överens om hur det går att lösa via ett kollektivavtal, säger Jonas Nordling.
– Vi vill ha så likartade anställningsformer som möjligt. Det återstår att se om vi lyckas eftersom fyra avtal ska slås ihop. Det får inte bli fel för det är ett kollektivavtal, säger Hans O Andersson.

Andra frågor som ligger på bordet i avtalsförhandlingarna är en höjning av lägstalönerna, att övertiden även ska gälla när journalister jobbar utomlands och att övertidstaket ska tas bort.
På eftermiddagen den 12 mars träffas åter parterna.
– Journalistförbundet är berett att teckna avtal. Det är inget konfliktläge. Det är en avtalsrörelse där vi har ett gemensamt intresse av att få till ett avtal. Men allt kan hända. Den samsyn vi har är vid förhandlingsbordet. Inget papper är påskrivet. Men vi tror och hoppas, säger Jonas Nordling.

Fotnot: De fyra nuvarande kollektivavtalen löper ut den 31 mars.