TU för tydligare reklammärkning
ETIK Tidningsutgivarnas styrelse klubbade i förra veckan igenom en skärpt rekommendation för reklamidentifiering. TU betonar nu att det är viktigt även för tidningsföretagen, inte bara för ansvarige utgivaren, att säkerställa den redaktionella textens trovärdighet.
ETIK Tidningsutgivarnas styrelse klubbade i förra veckan igenom en skärpt rekommendation för reklamidentifiering. TU betonar nu att det är viktigt även för tidningsföretagen, inte bara för ansvarige utgivaren, att säkerställa den redaktionella textens trovärdighet.
– Trovärdigheten är på lång sikt även kommersiellt viktig, säger Sydsvenskans chefredaktör Jan Wifstrand, som länge pläderat för en skärpning av TUs rekommendationer.
Nya formuleringar har införts, en sorts portalparagraf, där det sägs att rekommendationerna syftar till att göra det lättare att se var gränsen mellan redaktionellt och icke-redaktionellt material går. Men: rekommendationerna kan aldrig ersätta den helhetsbedömning som måste göras i varje enskilt fall. En annan ändring är att det nu heter att en läsare ”utan att tveka, vid ett hastigt påseende” ska kunna skilja på redaktionell text och reklam. Dessutom markeras att man tydligt och klart ska kunna se vem som är avsändare av budskapet.
Det har ibland hänt att ansvarige utgivaren på ett sent stadium före publicering fått annonsbilagor för godkännande. I praktiken har denne då närmast ställts inför fullbordat faktum. Om bilagan lyfts ut i det skedet har tidningen kunnat drabbas av stor ekonomisk skada.
Nu rekommenderar TU därför att planerade annonsbilagor i god tid före tryckning och distributionsdag ska underställas ansvarige utgivaren för bedömning. Även i annonsbilagor ska det klart och tydligt framgå vem som är avsändare.
Jan Wifstrand är nöjd med att hans idéer fått gehör i TUs styrelse, men tror inte att problemet med kommersiella imitationer av journalistik försvinner för det.
– TU har utfärdat rekommendationer. Olika tidningar kommer att kunna välja olika linjer i den här frågan, säger han.
Lilian Ottosson, ordförande i SJFs yrkesetiska nämnd, välkomnar ändringarna som hon tycker går i rätt riktning.
– Men jag tycker att de skulle ha anslagit en tuffare ton. Man skriver att förväxlingsrisk ”bör” undvikas när det borde stå ”ska”. I stället för att utfärda rekommendationer borde TU ställa krav.
Hon beklagar också att inte SJF kan vara med i denna diskussion via exempelvis textreklamkommittén.
