Tusen sätt att anteckna Minnesmetoder
Leena Niskanen, Värnamo Nyheter, håller allt i minnet. Christina Sandberg, frilans i Malmö, har alltid bandspelare med sig. Men de flesta av oss antecknar flitigt. Journalister jobbar på olika sätt och tillämpar olika metoder beroende på vilken sorts jobb de gör. Till nöds kommer till och med en skjortärm, eller en papperduk väl till pass.
Leena Niskanen, Värnamo Nyheter, håller allt i minnet. Christina Sandberg, frilans i Malmö, har alltid bandspelare med sig. Men de flesta av oss antecknar flitigt. Journalister jobbar på olika sätt och tillämpar olika metoder beroende på vilken sorts jobb de gör. Till nöds kommer till och med en skjortärm, eller en papperduk väl till pass.
Lars-Göran Nilsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, berättar om en rysk journalist med en ovanlig talang.
– Han mindes allt i bilder. Trots att han aldrig antecknade återgav han i sina artiklar perfekt vad han hade hört och sett.
Den ryske journalistens hade i stället problem med att glömma. När han skulle arbeta kom han ihåg allt möjligt och hade svårt för att sovra.
(Fallet finns redovisat i boken Mannen med det obegränsade minnet av den ryske neuropsykologen Alexander Luria).
– En expert på ett område kan minnas vad som sagts under en intervju i specialämnet ganska länge. Men är man inte expert eller om man talar om allt möjligt får man räkna med att glömma det ganska snart.
Det finns människor som har en ovanlig förmåga att minnas. Men de är få. Lars-Göran Nilsson rekommenderar de flesta att använda bandspelare och anteckningar om de vill återge samtal korrekt, i synnerhet om de citerar ordagrant.
Det finns metoder för att förbättra minnet. Lars-Göran Nilsson påpekar att man kan göra som den ryske journalisten och försöka använda det visuella minnet. Redan de gamla grekerna visste att det var effektivt och kallade det för loci-metoden.
– Man placerar i sin föreställning det man ska komma ihåg i en bekant lokal. I stället för att skriva en minneslapp när man ska gå och handla kan man föreställa sig att ett sockerpaket ligger på hallmattan, ett smörpaket på köksbordet och att en diskborste hänger i gardinen.
Lars-Göran Nilsson använder själv knepet när han föreläser utan manuskript och han tycker att det fungerar bra.
– En gång gjorde jag ett experiment med mig själv. Längs en slinga som jag brukade jogga fanns 500 lyktstolpar. Jag skrev upp 500 ord och tänkte mig att vart och ett representerade en stolpe. Vid den första såg jag en cykel slarvigt uppställd, vid den andra ett annat föremål. Så småningom mindes jag varje stolpe.
Prestationsförmågan ökar när man tränar. Men minnet fungerar inte som en muskel som blir starkare och starkare av träning.
– Man blir specifikt bra på det man tränar på. Men det blir inte lättare lära sig telefonkatalogen utantill bara för att man lärt sig minnas årtal.
Men vid själva intervjusituationen vore det bättre om man kunde minnas allt utan anteckningar eller band och bara behövde koncentrera sig på samtalet.
Lars-Göran Nilssons professorskollega, Henry Montgomery, hänvisar till forskning som visar att människor blir mindre kreativa när de blir videofilmade. Kameran gör folk mindre intresserade och spontana.
– Jag har själv märkt att så fort jag sätter på bandspelaren blir människor mer hämmade. Den kreativa processen störs och när banden måste bytas avbryts processen.
Lars-Göran Nilsson understryker att särskilt det episodiska minnet är bräckligt. Hur det fungerar bygger på hur väl man kan använda sina ledtrådar, stolpar, och rekonstruera situationen.
– Det mesta glömmer vi på en gång. Minneskurvan sjunker dramatiskt i början för att sen plana ut. Det som blir kvar minns vi i gengäld länge.
Ledtrådar är viktiga för minnet. Men de kan också leda fel. När vi går igenom våra anteckningar rekonstruerar vi vad som sagts och inträffat, vi associerar och gör den tolkning som vi tycker verkar mest sannolik.
– De som har bra minne är duktiga på att rekonstruera rimliga minnen och är nöjda med det. Andra har hårdare sanningskrav och säger sig kanske ha svårare för att minnas. De som anses ha bra minne har ofta hittat en användbar metod, oftast en visuell.
