TV4 har mest jämställda löner

Journalistförbundets lönestatistik per avtalsområde för åren 2010-2021 visar att den genomsnittliga löneskillnaden mellan manliga och kvinnliga journalister som är medlemmar i Journalistförbundet har minskat men inte utraderats.

Inom dagspressen tjänade kvinnliga journalister 96,8 procent av vad de manliga journalisterna tjänade under 2020-21, i snitt. Det är en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med 2010.

Inom kommersiella etermedier, i stor utsträckning anställda på TV4, är löneskillnaden minst – bara 0,8 procent. Och kvinnorna tjänar mer än männen.

Annons

– Jag är inte alls förvånad, säger Victoria Banozic, ordförande i journalistklubben på TV4.

– Vi ser inte några tydliga skillnader i lön mellan könen och arbetsgivaren är bra på att justera upp löner utanför potten om vi påpekar att något ser skevt ut. De är relativt lyhörda.

I statistiken för 2020-21 ser bemanningsanställda ut att ha störst löneskillnader mellan könen. Kvinnosnittlönen ligger på 94,9 procent av manssnittlönen enligt Journalistförbundets utredning. Men eftersom rapporten bara omfattar medlemmar i Journalistförbundet och organisationsgraden bland bemanningsanställda är låg blir statistiken inte helt rättvisande för bemanningsbranschen och dess i princip enda kvarvarande företag Marieberg Media, som ägs av Bonnier News. I statistiken omfattas drygt 100 personer för 2020-21 medan företaget har 450 anställda.

Enligt Mathias Gurestam (bilden), verksamhetschef på Marieberg Media, visar den senaste lönekartläggningen att kvinnosnittlönen 2022 var 97,8 procent av manssnittlönen.

– När man tittar på reportrarna är den siffran 99 procent och bland redaktörerna tjänar kvinnorna i snitt mer än männen, säger Mathias Gurestam.

– Vi har inte hittat några orättvisa löneskillnader i den senaste lönekartläggningen och det är vi förstås väldigt glada över. Samtidigt är ju inte 97,8 procent tillräckligt. Man vill ju upp i 100 procent.

Varför når ni inte dit?
– En grupp där vi har relativt stor genomsnittlig löneskillnad mellan könen är redigerargruppen, och där är majoriteten män med lite högre medelålder. Äldre personer har oftare högre löner.

– Samtidigt har vi en stor personalomsättning bland yngre medarbetare, i åldern 20-35 år, och det gör att snittlönerna för män och för kvinnor kan variera från år till år och då kan det slå åt ena eller andra hållet. Bara det sista året har 70-80 personer slutat hos oss och många av dem har blivit anställda i något av våra kundföretag, och det är ju positivt. Vi är ju något av en sluss för yngre journalister. Vår ambition är att så många som möjligt ska lämna oss, kan man väl säga, säger Mathias Gurestam.

På public service-bolagen är löneskillnaden mellan män och kvinnor liten, men större än 2010 då kvinnosnittlönen låg på 99,6 procent av manssnittlönen.

Att kvinnolönerna inte har kommit i kapp manslönerna i hela branschen kan åtminstone delvis bero på att branschen har gått från att vara mansdominerad till könsbalanserad de senaste 30 åren. Andelen män är helt enkelt större bland de äldre medlemmarna än bland de yngre, och äldre personer tenderar att ha högre löner än vad yngre personer har.

54 procent av Journalistförbundets medlemmar inom dagspressen är män, men i åldersgruppen över 60 år är 64 procent män. Ännu tydligare blir det i tidskriftsbranschen, där männen utgör ungefär en fjärdedel av samtliga medlemmar men över 40 procent i åldersgruppen 60 plus. I den yngsta åldersgruppen (under 30 år) finns 29 medlemmar som går på tidskriftsavtalet och av dem är 28 kvinnor.
 

Fakta

Kvinnors snittlön som andel av mäns snittlön

Dagspress
2010                   95,3%
2020-21              96,8%

Dagspress storstad
2010                   94,7%
2020-21              96,9%

Dagspress ej storstad
2010                   96,9%
2020-21              97,9%

Tidskrift
2010                   89,5%
2020-21              94,9%

Public service
2010                   99,6%
2020-21              98,9%

Etermedier
2010                   97,8%
2020-21              100,8%

Bemanning
2011                   97,4%
2020-21              94,9%
2022                   97,8%*

*Uppgift från Marieberg Media, rörande även icke-medlemmar. Övriga uppgifter från Journalistförbundets lönerapport.
 

Läs mer: Journalistens lönereportage Här tjänar svenska journalister allra minst från mars 2022, samt statistiken nedan som visar löneskillnaderna mellan män och kvinnor på 100 svenska redaktioner.