UG kunde följa kriminellt gäng inifrån – ”Ett av de märkligaste jobb jag gjort”
En hemlig hackare har delat tusentals timmar ljudfiler och datorinspelningar med UGs Sanna Klinghoffer och Björn Tunbäck. De har nästan i realtid kunnat följa hur bedragare lurar svenskar på pengar.
Arbetet med Uppdrag granskning-avsnittet Hackaren, som finns på SVT Play sedan i morse, har pågått sedan tidig höst. Då kontaktades redaktionen av en anonym person som uppgav sig ha hackat ett kriminellt nätverk: var UG intresserade?
– När har man tidigare varit med om det? Det var bara: what? Det visar sig att hackaren är inne i de kriminellas datorer och ser vad de gör och hör vad de säger i sina headset, säger Sanna Klinghoffer.
UG kunde ganska snabbt verifiera att det rör sig om en seriös person med idealistiska drivkrafter. De fick veta att hackaren också skickade allt till polisen, som kunde se att personer som blev uppringda i inspelningarna efteråt gjort polisanmälningar om bedrägeri.
– På så vis kunde vi veta att det här var på riktigt.
Tillsammans med reporterkollegan Björn Tunbäck har hon under ett halvår tagit del av de inspelningar hackaren gjort. Det gör att UG kan visa exakt hur gänget gör för att lura av svenska 50-plussare deras besparingar. Med ibland bara några minuters fördröjning har UGs reportrar kunnat höra allt gänget gjorde; hur de fejkar att vara MediaMarkts kundtjänst eller förmår personer att föra över pengar till deras konton.
Totalt rör det sig om 3 000 inspelade timmar.
– Vi har inte gått igenom allt, kan vi avslöja. Det har funnits sådana drivor av material, det har räckt för att skildra ett stort samhällsproblem – som polisen menar är systemhotande och som stadigt ökar, säger Sanna Klinghoffer.
Vilka avvägningar behövde ni göra?
– Det är ju olagligt att göra som hackaren gör. Det har vi frågat hackaren om. Men vi är säkra på att hackarens syfte är att avhjälpa ett stort samhällsproblem. Syftet med att dela till oss är att nå ut, det är vi medvetna om, säger Björn Tunbäck.
– Vi ber förstås inte hackaren att ta sig in i någons dator, utan vi har fått samma material som polisen har fått.
UG har lyckats få intervjuer med flera av offren för bedrägerierna, men har fått jobba hårt för det. Många av brottsoffren känner skam och vill inte ställa upp, och många har inte svarat i telefon. UG har också skickat brev.
– Flera tycker att det är för jobbigt att kännas vid, och få vill vara med i tv och berätta om det, säger Björn Tunbäck.
UG-reportaget ligger väldigt nära Diamant Salihus UG-reportage Bedragarna, som sändes i februari, men det rör sig om två olika gäng. De två olika UG-teamen hade när de påbörjade sina granskningar inte kännedom om varandras jobb.
– Det visar bara hur stort det här är. Vi vet att det finns många fler gäng, säger Björn Tunbäck.
Säkerhetsåtgärderna UG vidtagit har framför allt handlat om hackarens säkerhet. De har träffat honom, men hela tiden kommunicerat i krypterade kanaler.
– Hackaren skadar kriminella nätverk ekonomiskt, rejält. Där finns en risk vi behövt förhålla oss till.
Var hamnar ansvarsutkrävandet i ett sådant här jobb?
– På ett sätt skulle man bara vilja ringa de här kriminella och säga vad håller ni på med? Men då skulle de ju bara försvinna och börja om. Vi har behövt förhålla oss till att hackaren vill föra det här i bevis och har som syfte att polisen ska kunna sätta dit dem, säger Björn Tunbäck.
– Vi visar upp bedrägeribranschen på ett sätt som den inte själv vill bli skildrad på, på så vis är det en granskning. Men visst var det ett pris att betala att vi inte kunde konfrontera bedragarna.
Fyra i nätverket har hittills gripits av polis.