Ulrika Hyllert: ”Det här är ingen önskelista för ett fackförbund”
I överenskommelsen mellan S, C, L och MP ingår en parlamentarisk översyn av public service. Journalistförbundets vice ordförande Ulrika Hyllert anser att det finns många frågetecken kring överenskommelsens mediepolitiska punkter och är mycket oroad över de planerade ingreppen i arbetsrätten.
Om Stefan Löfven tolereras som statsminister av riksdagen och överenskommelsen mellan S, C, L och MP blir verklighet får landets medieföretag i viss utsträckning en ny politik att hantera, men framför allt kan frilansar och anställda journalister påverkas av förändringar i arbetsrätt och företagande.
Journalistförbundets vice ordförande Ulrika Hyllert, som tillträder som ordförande när Jonas Nordling slutar den 1 februari, ser både ljuspunkter och orosmoln i 73-punktsöverenskommelsen.
De två mediepolitiska punkterna ligger sist i fyrpartiöverenskommelsen, och rör dels mediestödet, dels public service.
Punkt 72 är hämtad från Miljöpartiets valmanifest: ”Stärk medias oberoende. Stärk förutsättningarna för oberoende granskande journalistik och en mångfald av medieperspektiv över hela landet. Förstärk mediestödet.”
– Frågan är vad det betyder, säger Ulrika Hyllert. Ett stärkt mediestöd är förstås positivt, men innebär det att det blir mer pengar till de så kallade ”vita fläckarna” eller på något annat sätt?
Punkt 73 lyder: ”Stärk skyddet för demokratin. Under mandatperioden ska en parlamentarisk översyn göras för att stärka grundskyddet för de demokratiska strukturerna samt domstolarnas och public services oberoende. En parlamentarisk översyn ska även göras av valsystemet för att göra det motståndskraftigt mot manipulationer.”
Redan i juni förra året tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté för att bland annat analysera om public service-företagens oberoende är tillräckligt garanterat genom nuvarande reglering i grundlag och i vanlig lag och annars överväga om oberoendet ”kan och bör stärkas ytterligare genom ändringar i grundlag”.
– Det pågår ständigt utredningar om public service. Men det är klart att det är välkommet att stärka public service oberoende; formuleringarna skulle nästan kunna vara hämtade ur Journalistförbundets idéprogram. Frågan är återigen vad de egentligen betyder, säger Ulrika Hyllert.
– Med tanke på att olika politiker har olika tolkningar av innebörden av formuleringarna om Vänsterpartiet i överenskommelsen, så kan det finnas fler saker i överenskommelsen som måste tolkas. Det är inte klart vad det betyder. Men på papperet ser det bra ut.
En punkt i programmet rör förenklingar i beskattning och regelverk för ”mikroföretagande”, något som skulle kunna vara positivt för frilansar med egen firma, anser Ulrika Hyllert. Även formuleringarna rörande stärkt kompetensutveckling för anställda välkomnar hon.
– Det är en fråga som vi som fack har drivit länge.
Däremot är förslagen som rör arbetsrätten oroande, menar hon.
– I överenskommelsen finns en tydlig politisk vilja som utmanar fackföreningsrörelsen, inte minst när det gäller turordningsreglerna. Det här är ingen önskelista för ett fackförbund. Varken vi eller arbetsgivarsidan vill ha sådana här beställningar från politiker – vi vill förhandla med varandra och hitta lösningar genom kollektivavtal.
