Unga känner inte igen sig i tidningen
Ungdomar litar inte på vad som står i tidningarna. Framför allt känner de inte igen sig när journalisterna skriver om deras egen verklighet.
Ungdomar litar inte på vad som står i tidningarna. Framför allt känner de inte igen sig när journalisterna skriver om deras egen verklighet.
Sonja von Lochow och Mats Johansson vid Högskolan i Karlstad har djupintervjuat åtta 14-åringar om vad de tycker och tänker om morgontidningar (se citat). Resultatet presenteras i C-uppsatsen “Är morgontidningen en kvastfening?”.
Redaktionerna borde ta ungdomarnas misstro mot tidningar på allvar, skriver forskarna. När tonåringarna inte känner igen sig i beskrivningen av företeelser som de själva har kunskap om uppstår en förtroendekris. En konsekvens av detta bör rimligtvis bli att ungdomarna också börjar tvivla på sanningshalten i annat material i tidningen, menar de.
Tonåringarna känner inte att tidningarna är skrivna för dem. Däremot tror de att de som vuxna kommer att uppskatta delar i tidningen som de inte bryr sig om i dag. Samtliga säger att de kommer att prenumerera på en morgontidning när de har flyttat hemifrån.
Att de inte ägnar så mycket tid åt morgontidningen verkar inte bero på tidsbrist. Snarare rör det sig om brist på ork och intresse, skriver forskarna.
Nästan alla deltagarna i undersökningen säger sig föredra morgontidning framför kvällstidning, men tror att ungdomar i allmänhet hellre läser kvällstidningar.
“Rubrikerna brukar jag läsa. Och så… så om det
är några bilder som är intressanta så brukar jag också läsa texten till. Jag brukar läsa det här
som står med svart. Det brukar jag läsa om det
står något intressant där… Jag läser nästan aldrig hela artikeln.”
En orsak till det kan vara språket i morgontidningarna.
Tonåringarna tycker ibland att det är för svårt.
Morgontidningar anses också som mer seriösa när de jämförs med kvällstidningarna.
Nyheter på TV upplevs som trovärdigare än tidningens. Forskarna tror att det är de rörliga bilderna som övertygar ungdomarna snarare än att TV uppfattas som ett objektivt medium utan egna intressen. Nyhetspresentatören pratar också mer direkt till dem utan att gömma sig bakom en text.
Layouten är viktig för om tonåringarna ska läsa tidningen. Användningen av bilder i tidningen ökar chanserna för en artikel att bli läst, men ungdomarna är också medvetna om att fler bilder gör att mängden text minskar, skriver forskarna.
Några vill ha ungdomssidor, liknande den modell som Nerikes Allehanda har valt. Andra menar att en sådan uppdelning är mindre bra eftersom ungdomarna särskiljs från resten av läsekretsen. De skulle gärna se att några yngre journalister, som kunde bevaka deras intressen, anställdes på redaktionerna.
Trots att morgontidningen inte spelar någon avgörande roll i tonåringarnas liv tar de ändå för givet att den finns.
De har svårt att se något alternativ till den. Morgontidningen uppfyller alltså ett begynnande behov av att ta del av vad som händer, skriver forskarna.
