Upphovsrätt DN testar lagen
Dagens Nyheter blåser till strid mot frilansskribenter och fotografer. Från 1 december kommer DN att publicera texter och bilder i digital form trots att en uppgörelse saknas. Detta meddelar DNs ledning i ett brev till sina frilansar.
Dagens Nyheter blåser till strid mot frilansskribenter och fotografer. Från 1 december kommer DN att publicera texter och bilder i digital form trots att en uppgörelse saknas.
Detta meddelar DNs ledning i ett brev till sina frilansar.
Brevet är undertecknat av chefredaktörerna Joachim Berner och Hans Bergström samt kulturchefen Ingrid Elam. Brevet har fått frilansarna att gå i taket. Reaktionerna är också skarpa från organisationer som företräder frilansar, som Alis (Administration av litterära rättigheter i Sverige), Journalistförbundet, Författarförbundet, BLF (Bildleverantörernas förening), Svenska Tecknare, och BUS (Bildkonst, upphovsrätt i Sverige).
I brevet skriver DN-cheferna att de försökt nå en förhandlingslösning med alla de frilansmedarbetare de vill publicera. De anser emellertid att den tekniska utvecklingen nu nått det stadium att de inte längre kan ta publicistiskt ansvar för att avstå från det naturliga sambandet mellan tidningens innehåll och dess olika distributionsformer.
”Det material som har samma ansvarige utgivare som vi känner igen som DN upplever vi som en publicistisk enhet”, skriver de i brevet.
Catharina Ekdahl är förbundsdirektör på Alis, organisationen som värnar skribenternas upphovsrätt.
– Brevet är upprörande och väcker starka känslor hos många frilansskribenter. De känner sig svikna, främst av kulturchefen Ingrid Elam. Den förre chefredaktören Arne Ruth hade en helt annan inställning än företaget till upphovsrätten och det var ju också en av anledningarna till att han avgick, säger hon.
Catharina Ekdahl framhåller att påståendet att DN försökt nå en förhandlingslösning är felaktigt. DN ställde in det senaste mötet med Alis som har försökt få till stånd ett nytt mötesdatum med DN utan framgång, säger hon till Journalisten.
Samma sak påpekar hon i ett svarsbrev till DN.
– DN saknar vederbörligt tillstånd för elektronisk publicering. DN saknar också tillstånd att elektroniskt lagra och publicera frilansmaterial i textarkivet Presstext.
Hon säger vidare att Alis finner det anmärkningsvärt att DN behandlar Alis anslutna frilansskribenter på det respektlösa sätt som DNs brev ger uttryck för.
I sitt svarsbrev till DN föreslår hon flera nya datum för fortsatta diskussioner. Det första datumet har redan passerats utan att DN har hört av sig till Alis.
Vad händer om DN trots protesterna lägger ut frilanstexter digitalt den 1 december?
– Jag hoppas att DN tar sitt förnuft till fånga. Annars gör DN sig skyldig till upphovsrättsintrång och då finns det en rad möjligheter hur vi ska agera.
Hon nämner att Alis redan driver en rättsprocess mot Aftonbladet, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Där gäller det texter i Mediearkivet och på Svenska Dagbladets hemsida som lagts ut utan upphovsmännens tillstånd.
– Jag ställer mig frågande till DNs agerande. Tidigare har man flaggat för att det är viktigt att återpubliceringar på nätet regleras. Samtidigt verkar det som om DN nu har ett väldigt tryck på sig att få ut materialet.
Vid årsskiftet löper Alis avtal med Metro ut om vidareförsäljningen av Metrofrilansarnas texter till FLT.
Kommer förhandlingarna om ett nytt avtal med Metro att påverkas av DNs inställning?
– Det finns ingen koppling mellan DN och Metro eftersom Metro inte är med i Tidningsutgivarna. Metro bestämmer själv och slipper TUs vakande öga. Tvärtom var det ju så att Alis avtal med Metro stack i ögonen på TU, eftersom Metro godtog den viktiga principen att en upphovsman ska ha ersättning även vid en återpublicering.
Protesterna från övriga förbund som bevakar upphovsrätten är starka.
Journalistförbundets ordförande Håkan Carlson har full förståelse för frilansarnas upprördhet, som SJF delar. Han kräver att DNs ledning snarast återupptar diskussionerna med Alis.
Bunny Ragnerstam, ordförande i Författarförbundet, skriver att DN-chefernas ”upplevelse” inte får leda till att DN godtyckligt och ensidigt utan överenskommelse använder frilansarnas text i digital form. Det kallas stöld, konstaterar han.
Staffan Teste på BLF kommenterar:
– Vi har avtal med DN som löper till årets slut. Gör DN som cheferna skriver i brevet begår tidningen avtalsbrott. I vårt avtal har vi tydligt uttryckt att en vidareförsäljning av bilder enbart gäller till tryckta skrifter och att priset inte inkluderar Internet om inte annat avtalas.
Men DNs inställning är den att texter och bilder på nätet inte är en återpublicering utan bara ytterligare en version av ”papperstidningen”. Alis hävdar alltså att nätversionen är en ny publicering.
Kulturchefen Ingrid Elam tror inte att frågan kan lösas förhandlingsvägen. Hon anser att det behövs en prejudicerande dom.
– Historien har visat att nya medier leder till upphovsrättsliga konflikter, säger hon.
Samtidigt tycker hon att det är rimligt att frilansmedarbetare får en symbolisk ersättning för nätpublicering, jämförbar med de 1 200 kronor per år en fast medarbetare får.
Därmed accepterar du principen att en publicering på nätet är en återpublicering?
– Ja. Det kan tyckas som en logisk kullerbytta, säger hon. Men det här är en oerhört svår fråga och nu måste något hända. Vi har stått här och hackat i tre år.
Journalistklubbens ordförande på DN, Malin Holmquist, funderar just nu på hur klubben kan stötta frilansmedarbetarna.
– Det här en bekymmersam och låst situation och en provokation av DN. Det är upprörande att företaget inte följer lagstiftningen utan helt låter sig styras av TU.
