Upprop mot rasism på SR efter BLM-bevakningen
I ett internt upprop anklagas Sveriges Radio för att särbehandla och osynliggöra journalister på grund av deras ursprung, samt för att sakna mångfaldskompetens i rapporteringen om bland annat Black Lives Matter. ”Vi ser mycket allvarligt på uppgifterna”, säger journalistklubbens ordförande Johanna Lindblad Ahl.
Fyra journalister på Sveriges Radio har tagit initiativ till ett internt upprop mot rasism. Journalisten erfar att ett 50-tal medarbetare varav flera chefer har ställt sig bakom uppropet. Enligt SRs pressavdelning handlar det om 37 personer, varav 22 är anställda på företaget idag.
I uppropet riktas hård kritik mot framför allt Sveriges Radios publicistik. De som undertecknat uppropet anser att mångfaldskompetens saknas på redaktionerna, vilket bland annat ska ha påverkat rapporteringen om Black Lives Matter-protesterna under sommaren, uppger källor för Journalisten.
– Sveriges Radios redaktioner rekryterar vit medelklass som saknar erfarenhet av mångfaldsfrågor. Det påverkar innehållet i journalistiken, säger en källa.
En SR-medarbetare uppger för Journalisten att hen känner en oro för att uppropet kan uppfattas som identitetspolitik:
– Man måste inte vara rasifierad för att kunna rapportera om Black Lives Matter, däremot har en rasifierad alltid andra erfarenheter av rasism än vad en vit person har och kan bidra med perspektiv. Det måste SR ta tillvara.
Dessutom har, enligt uppropet, SR-journalister med rötter i utomeuropeiska länder upplevt sig negativt särbehandlade på grund av sin etnicitet.
– När man har en annan bakgrund än majoriteten av journalister på Sveriges Radion har man också andra perspektiv och kunskaper, och det borde vara en tillgång för företaget. I stället förminskas man, säger en källa.
Uppropet har skakat om på flera redaktioner, och samtal har förts öppet på redaktioner, i chefsgrupper och med enskilda.
Ekochefen Klas Wolf-Watz anser att redaktionen har mångfaldskompetens, och att rapporteringen om Black Lives Matter håller en hög kvalitativ nivå.
– Vi har medarbetare med många olika bakgrunder som bidrar med många olika perspektiv, och det är viktigt. Jag tycker att vi har en bredd på redaktionen. Vi har också gjort väldigt mycket bra journalistik om Black Lives Matter-protesterna; det var runt 80 unika inslag i nyheter och våra fördjupande program under de första veckorna efter att George Floyd dödats. Vi har också speglat diskussionen och rapporterat om protester i andra länder, inklusive Sverige förstås, säger Klas Wolf-Watz.
– Samtidigt är den här diskussionen jättebra för oss på Ekot. Uppropet lyfter viktiga frågor om vår journalistik. Vi behöver många perspektiv i vår bevakning och kan vi göra saker bättre, då ska vi göra det.
Ser du en risk för att uppropet uppfattas som ett uttryck för identitetspolitik?
– Min uppfattning är att alla reportrar kan rapportera om allting. Det här är inte fråga om en sådan konflikt, utan det handlar vilka perspektiv vi har i vår bevakning.
I uppropet framgår också att personer känt sig negativt särbehandlade på grund av ursprung. Vad säger du om det?
– Även om jag inte håller med om alla beskrivningar som görs av Ekot så vill jag understryka att det är otroligt viktigt att alla behandlas med respekt. Om vi får kännedom om att någon känner sig illa bemött eller upplever sig utsatt för kränkande särbehandling, då kommer vi att agera.
Journalistklubben på Sveriges Radio fick ingen förhandsinformation om uppropet.
– Vi ser mycket allvarligt på uppgifterna att medarbetare har blivit särbehandlade och osynliggjorda på grund av sitt ursprung. Vi har anledning att vara självkritiska i klubben eftersom initiativtagarna inte har vänt sig till oss med de här uppgifterna. Historiskt har vi drivit frågor om diskriminering och om mångfald i rekryteringsprocesser, men på senare år har vi inte varit tillräckligt aktiva, säger Johanna Lindblad Ahl, ordförande i journalistklubben.
Hur ser klubben på kritiken mot publicistiken?
– Det är oroande om det är så att man väljer bort perspektiv. Sveriges Radio ska spegla hela landet, och där är mångfalden jätteviktig.
Ser du en risk för att uppropet uppfattas som ett uttryck för identitetspolitik?
– Det är självklart att var man har sina rötter inte är avgörande för vilka ämnen man kan bevaka som reporter. Samtidigt är olika perspektiv viktiga och som vit medelklass i Sverige kan det vara svårt att förstå hur en person med en annan bakgrund har det. De infallsvinklarna behövs.
