Gå direkt till textinnehållet

Utbildningsradion rädd för intern debatt Största möjliga tystnad när klockan klämtar för UR

Utbildningsradion lägger locket på när personalen vill debattera ett förslag till omorganisation. Ett kritiskt upprop har stoppats och personaltidningen vägrar ta in en insändare om hur det gick till.

Utbildningsradion lägger locket på när personalen vill debattera ett förslag till omorganisation. Ett kritiskt upprop har stoppats och personaltidningen vägrar ta in en insändare om hur det gick till.

Utbildningsradion, UR, har under flera år präglats av ständiga omorganisationer, och konflikter mellan ledning och personal om hur företagets uppdrag ska skötas.

I december förra året aviserade företagsledningen ytterligare en omorganisation. Bland annat skulle programchefens och marknadschefens tjänster bort.

Annons Annons

Förändringen skulle genomföras endast ett år innan URs avtal med staten går ut. Företagets organisation och uppgifter kan dessutom komma att förändras drastiskt till följd av förslag som Distansutbildningskommittén, Dokum, fört fram. Utredaren Lars Engqvist är inne på att föra över URs public service-uppgifter till Sveriges Radio och Sveriges Television.

UR ska i stället, enligt Dokums förslag, sköta kursverksamhet i samarbete med universitet och folkbildningsförbund. Företaget ska fortsättningsvis få klara sin ekonomi själv genom att ta betalt för de uppdrag man utför åt olika beställare.

I denna, för de anställda oroliga tid med förestående stora förändringar i företaget, meddelade URs ledning att den tänkte genomföra ännu en omorganisation.

När det blev känt reagerade Per Gustafsson, radioproducent för UR i Kristianstad och vice ordförande i journalistklubben. I en insändare i personaltidningen UR-nytt kritiserade han det nya förslaget, som han hävdade att URs ledning hade tvingat igenom under kuppartade former.

Enligt Per Gustafsson skulle omorganisationen innebära ökad byråkratisering och minskad satsning på programverksamheten.

Han avslutade sin insändare:

“När vårt ödesår 1998 börjar, kommer vi att ha allmänhetens ljus på oss i större utsträckning än tidigare. Då måste företaget stå enat och visa upp sin bästa sida. Att desperat avsätta chefer och nyskapa en intern hönsgård är för mig ett tecken på att vettet hos beslutsfattarna har varit lika vakant som chefstjänsterna i den nya organisationen.”

Producenten Cecilia Bäcklander delade Per Gustavsson åsikter.

Hon startade därför ett upprop bland de anställda till stöd för budskapet i insändaren.

Då ingrep personalchefen Berit Lilja. I ett skarpt hållet brev till Bäcklander skrev hon:

“Vill du uttrycka ditt missnöje mot ledningens organisationsförslag kan du enbart göra det via de fackliga organisationerna, inte som enskild medarbetare…”

Lilja skrev vidare att “…du har varken mandat eller rättighet att enskilt driva en opinion mot ledningen”.

Lilja slutar sitt brev med en direkt order:

“Företaget ser mycket allvarligt på detta s k upprop och förväntar sig att du omedelbart upphör med din aktivitet och avslutar aktionen.”

Berit Lilja vill inte ge någon kommentar till Journalisten. Hon hänvisar endast till att hon i privat brev till Bäcklander har tagit upp formfrågor och förklarat vilken förhandlingsordning som råder på företaget.

När Cecilia Bäcklander ville berätta om Liljas ingripande i UR-nytt vägrade ansvarige utgivaren, informationschef Ing-Mari Olofsdotter, att ta in hennes inlägg.

Ing-Mari Olofsdotter förklarar att hon vill ha debatt i UR-nytt, men att tidningen har den oskrivna policyn att den som angrips i en artikel ska få svara i samma nummer.

— Problemet med den här artikeln är att så många chefer nämns vid namn. Det skulle bli för mycket om alla skulle svara. Syftet med artikeln är att peka ut Lars Hansson som olämplig som VD. Hade det stannat vid det hade jag tagit in artikeln.

UR-nytt har numera viss extern distribution, vilket Olofsdotter ser som ytterligare ett problem i sammanhanget.

— Cecilia Bäcklanders artikel var så detaljerad. Det är ett känsligt läge för företaget, som föreslås bli uppdelat i två delar.

Journalistklubbens ordförande, Barbro Ljungström, är upprörd.

— Det är märkligt om vi som journalister på ett public service-företag inte internt ska få ventilera våra åsikter, vi som i public service- andan ska ge röst åt andra.

Ljungström menar att ledningen handlat direkt felaktigt.

— Att inte få ordna ett upprop till stöd för en facklig förtroendeman strider mot den interna kritikrätten.

Fler avsnitt
Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler