Ute i sista sekunden? Hårda julklappstips från redaktionen

Ungar, gudar och Novaja Gazeta

Novaja Gazeta ägdes av medarbetarna som vartannat år valde sin chefredaktör. Det hölls valkampanjer, debatter och valsedlar trycktes. De brukade välja Dmitrij Muratov. Nu finns inte redaktionen mer. I Mitt älskade land (Ersatz) berättar journalisten Jelena Kostiutjenko om livet på tidningen och om Ryssland utanför Moskvas ringled. Det är drabbande och vackert på en gång. 

Den 18 augusti 2015 avrättar Islamiska staten den 82-årige arkeologen Khaled al-Asaad inför en folkmassa i Palmyra. Så inleds Jesper Huors och Anders Rydells välskrivna Förgör de falska gudarna (Albert Bonniers Förlag), som handlar om jihadisternas attack på kulturarvet i Mellanöstern och om hur The Met i New York och Louvren i Paris har finansierat terrororganisationer genom att köpa kontraband. 

Rade Koturs spelautomatsimperium har beskrivits som den första maffiaorganisationen i Sverige. Johanna Bäckström Lerneby berättar skickligt och välresearchat Koturs historia och hur han utmanade det svenska spelmonopolet i boken Spelkungen (Mondial). En av årets bästa svenska reportageböcker.

Annons

Apropå kungar. Thomas Sjöbergs nyutkomna Chefen – berättelsen om en skandal (Mondial) är en bok som avhandlar tillkomsten av en annan bok: Den motvillige monarken som han var med och författade 2010. Det är navelskådande men spännande läsning.
 

Johannes Nesser

Makboul och Krilon

När Lina Makboul försöker granska mediernas publiceringar under #metoo blir hon indragen i en dödsdans med Cissi Wallin och andra nya medieaktörer som hon inte begriper sig på och missar den verkliga storyn: att influencers med hundratusentals följare kan få den svenska journalistikens tyngsta bastion i gungning och närapå knäcka en av Sveriges tuffaste granskare. Naiviteten när hon framhärdar i att åberopa sanningen i en parallell medievärld där ingen längre bryr sig hade kunnat vara lite rörande, om det inte vore för de katastrofala följder det får för henne personligen. Det är den storyn hon berättar i boken Revolutionens första offer (Mondial). 

Krilontrilogin, vars första del Grupp Krilon (Albert Bonniers Förlag) finns i nyutgåva, utspelar sig i en tid som blir mer och mer lik vår. Mäklaren Krilon tror på samtalet, att det kan rädda den mänsklighet som är på väg mot avgrunden. Men han menar inte att alla samtal är värdefulla. Sina fiender samtalar han visserligen med, men han avvisar bestämt deras tankar och inviter. Romanerna rör sig på flera plan samtidigt och del två, Krilons resa, använde Eyvind Johnson också för att bädda in rapporter om den nazistiska terrorn i Norge, eftersom tryck- och yttrandefriheten i Sverige var satt på undantag och tidningar som tog upp ämnet drogs in. 

Axel Andén

Pappor, Myrdal och skotten i Slovakien

Två tips till dig som söker skönlitterär avkoppling som inte faller in under kategorin mys: Augustbelönade DN-skribenten Andrev Waldens Djävla karlar (Polaris) är trots temat, trasslig barndom och opålitliga bonuspappor, otroligt underhållande. Gapskratt utlovas. Artisten och tidigare musikjournalisten Annika Norlins romandebut Stacken (Weyler förlag) handlar om ett dysfunktionellt kollektiv på en ödslig gård i glesbygden, varav en är den utbrända journalisten Emelie. Rymmer så väl blodspillan som uppbyggandet av en märklig sektgemenskap. 

I kategorin faktabok rekommenderas Hynek Pallas bok Skotten i Slovakien: en centraleuropeisk tragedi (Kaunitz-Olsson) om journalisten Ján Kuciak som mördades i Slovakien på grund av en granskning av italienska maffian, samt Bosse Lindquists och Janken Myrdals bok De hemliga breven (Albert Bonniers Förlag) som slår hål på flera av Jan Myrdals beskrivningar av sin barndom. Rekommenderas främst för att påminna om att autofiktion inte ska misstas för sanning.

Julia Nilsson

Biografi med tonträff och Marklundsk spänning

Om man gillar biografier och vill få en inblick i hur det var att som kvinna leva och verka i artistbranschen under 1930-talet och framåt så är Swing it, Kai! (Romanus & Selling)– biografin om kompositören Kai Gullmar av journalisten Ingela Hofsten en fullträff. Gurli Bergström, som hon egentlige hette, var en av Sveriges första schlagerkompositörer, levde mer eller mindre öppet i samkönade förhållanden, klädde sig gärna i hatt och kostym och rökte som en borstbindare. Någon av hennes melodier har du definitivt hört, även om du hör till en yngre generation.

Är man sugen på en kriminalroman är Liza Marklunds tredje och avslutande del Stormberget (Piratförlaget) i serien om Stenträsk i Norrbottens skogsland ett hett tips. Huvudpersonen polischefen Wiking Stormberg hittar en kropp som antas vara hans drunknade hustrus, som äntligen hittats, men fyndet visar sig vara något helt annat. Berättelsen i nutid går tillbaka till 1940-, 50- och 60-talen och härbärgerar också en historia om övergrepp mot människor och natur. Spännande om släkthemligheter.

Annika Heldt

Aleksijevitj, samtidsångest och drogexperiment

Den som vill ägna julen åt att nörda ned sig i Svetlana Aleksijevitjs metod – att omvandla journalistiska intervjuer till litteratur i monologform – har minst två böcker från 2023 att välja mellan. I högintressanta antologin Jakten på det autentiska (Teg Publishing) beskriver journalisten Marit Kapla hur hon golvades av Aleksijevitjs prosa och snodde hennes metod för sin prisvinnande bok Osebol. En mer kritisk ingång till den belarusiska Nobelpristagaren finns i litteraturvetaren Axel Burenius essä Persona (Fri Tanke). Han visar att Aleksijevitj inte alltid varit den kompromisslösa dissident hon är känd som – på 1970-talet var hon en Sovjettrogen journalist – men att västerländska förlag, priskommittéer och kritiker förtiger de tidigare åren. Hon blir intressantare och mer säljbar så. 

Kulturskribenten och författaren Isabelle Ståhl smällde i höstas till med två böcker på en månad. Romanen Eden (Albert Bonniers Förlag) är en fristående uppföljare på ”generationsromanen” Just nu är jag här, och Ståhl har fortsatt örat tätt mot (vantrivseln i) samtiden. I hennes avhandling Psykets laboratorium (Ellerströms) befinner vi oss i stället hundra år tillbaka i tiden, i tyska Weimarrepubliken. Trots avhandlingsprosan är det fascinerande att läsa om hur filosofen Walter Benjamin och några samtida läkare försökte utforska det mänskliga psyket genom att ge hallucinogena droger till sig själva eller frivilliga försökspersoner.

Hanna Lundquist