”Utlandsspionerilagen största reträtten för tryckfriheten sedan 1800-talet”
Medierna vaknade för sent när utlandsspionerilagen röstades igenom i höstas – en allvarligare reträtt för tryckfriheten än när meddelarskyddet försämrades på 1960-talet, skriver juristen Ingemar Folke.
I en debattartikel på Journalisten.se påminner Ingemar Folke om att det i höst är 50 år sedan journalisterna och IB-avslöjarna Peter Bratt och Jan Guillou dömdes enligt en undantagsbestämmelse i tryckfrihetsförordningen som hade röstats igenom 1964-65, utan att pressens talespersoner protesterade.
”Det påminner om mediernas alltför sena reaktion på införandet av så kallat utlandsspioneri som tryckfrihetsbrott 57 år senare. Båda lagändringarna innebär att vår tryckfrihetsrätt tagit rejälva kliv tillbaka”, skriver Ingemar Folke, tidigare advokat med erfarenhet av tryck- och yttrandefrihetsmål, idag aktiv i nätverket mot utlandsspioneri.
